"I Norge har en kille introducerat gåband på kontor. Man kan inte gå så fort och samtidigt jobba men det behövs inte heller", berättar Helena Tobiasson, som på KTH forskar med inriktning människa-datorinteraktion och ergonomi/design.
Och de som prövat gående kontor i Norge är positiva.
Gåband på kontoret är populärt också i USA — men där är säljargumentet snarare att bli av med kalorier än att motverka stillasittandet.
Tobiasson och kollegan Anders Hedman startade i våras ett forskningsprojekt som syftar till att göra vårt kontorsliv mer fysiskt aktivt.
"För vi har lyckats litet för bra med att förenkla vår vardag", tycker Tobiasson.
Studier från Kanada och Australien visar att stillasittande och låg kroppsaktivitet påverkar både metabolism och blodkärl genom att den konstanta produktionen av det enzym och protein som rensar blodomloppet på blodfetter och blodsocker stannar av.
Hittills har ergonomer och designers mest riktat in sig på att få bort skadliga, enahanda rörelser i vardagen och på jobbet. De båda KTH-forskarna vill nu i stället söka svar på frågan "hur kan vi med hjälp av designforskning göra vardagen mer fysiskt krävande".
De började i våras med att koppla en dator till ett löpband, en roddmaskin med en läsplatta och en träningscykel till en smartphone. Allt för att få nya idéer.
Datorarbete innebär vanligtvis ett långvarigt stillasittande. Av ett åttatimmars arbetspass sitter många sex—sju timmar, de flesta av dem vid datorn, och det finns få andra arbetsuppgifter som bryter av. Att minska stillasittandet är lika viktigt som ökad fysisk aktivitet.
"Och det är inte bara tjänstemän och akademiker som sitter stilla på kontor i dag. Även gruvarbetare kan styra de stora underjordsmaskinerna med en joystick på kontoret."
"Vi behöver bruka våra kroppar och inte bara på fritiden. Frågan är vad vi ska göra med resten av kroppen när datorer kan styras med ögonen."