Den amerikanska centralbankens icke-konventionella penningpolitik har bidragit till att mildra finanskrisens följder, men det gäller att noga överväga för- och nackdelar. Det mesta tyder dock på att fördelarna överväger och framtida tillgångsköp kan mycket väl bli aktuella, särskilt som läget på arbetsmarknaden är fortsatt svagt.
Det var, starkt förenklat, den amerikanska centralbankschefen Ben Bernankes budskap i det ganska tekniska tal han på fredagen höll vid den årliga konferensen i Jackson Hole. Inte minst efter de oväntat mjuka tongångarna i protokollet från Feds senaste möte hade vissa marknadsaktörer väntat sig tydligare besked om nya stimulanser.
Andra hade dock varnat för att talet skulle bli rätt akademiskt. Börserna reagerade med att först sjunka och sedan stiga. Nivåerna en halvtimme efter talet skvallrade dock om en viss besvikelse.
Blickarna riktas nu mot ECB:s räntebesked på torsdag och framför allt den efterföljande presskonferensen med chefen Mario Draghi. ECB-chefen ställde sent in sitt framträdande i Jackson Hole med hänvisning till arbetsbördan på hemmaplan. Det beskedet har bidragit till att öka förväntningarna.
De flesta räknar med att Mario Draghi ska presentera fler detaljer kring den plan för nya stödköp han annonserade i somras. I princip handlar det om att ECB, för att ta bort de ränteskillnader som beror på investerarnas oro för att eurozonen ska spricka, ska köpa statspapper från krisländerna. Det finns också en förväntan om att ECB ska göra klart att centralbanken inte kommer att kräva senioritet vid nya köp. Det innebär i så fall att andra investerare inte löper risk att hamna längre ned i prioriteringslistan för det fall att ett land ställer in betalningarna.
Förväntningarna är mer upptrissade och insatserna därmed högre för Mario Draghi än för Ben Bernanke. Ett bekymmer för ECB-chefen är att tyska Bundesbank stretar emot. Frågan är om han lyckas övertyga tyskarna eller om han försöker köra över dem. Torsdag nästa vecka har alla förutsättningar att bli spännande.