Anders Borg - ensam på optimistplaneten

På fredagen visade finansminister Anders Borg sin ekonomiska väderkarta: På den växer ekonomin i en bra takt och arbetslösheten sjunker (se tabell). Regeringens BNP-tillväxt på 2,7 procent 2013 ligger hästlängder före både Riksbanken, SEB och Swedbank som alla spår en tillväxt som ligger en bra bit under 2 procent samma år (se tabell). Till gruppen sällades också Konjunkturinstitutet (KI) på onsdagen.

”Regeringen har en rätt så optimistisk syn på arbetslösheten. Det är ingen som har så låg arbetslöshet som regeringen i sina prognoser. Kärnfrågan är om arbetslösheten kan komma ned så långt”, säger Jesper Hansson som är prognoschef på KI.

Medan regeringen lutar sig mot simuleringsmodeller tittar övriga prognosmakare mer på statistik över faktisk arbetslöshet, konstaterar han.

SEB:s prognoschef Håkan Frisén är djupt skeptisk till siffrorna.

Har vi någon kris i Europa i Anders Borgs värld?
”Då ska den lösa sig väldigt snabbt. Det är en tung bevisbörda för den som hävdar en sådan prognos”, säger han.

Ska man sätta ett extra frågetecken vid BNP-prognosen på 3,7 procent valåret 2014?
”Ja det får man göra. Det ligger nära i tiden och det är djärvt att räkna med en så stark tillväxt givet situationen i omvärlden”, säger han.

Ju mer ekonomin växer, desto större är samtidigt utrymmet för reformer inom ramen för budgetmålet, som är att staten ska ha ett överskott på 1 procent av BNP i snitt under en konjunkturcykel. Kvar att spendera på ofinansierade reformer blir enligt finansdepartementets sätt att räkna 23 miljarder under 2013 och ytterligare 4 miljarder 2014.

Jesper Hansson som är prognoschef på Konjunkturinstitutet utgick i den prognos som presenterades på onsdagen från att regeringen sjösätter ofinansierade reformer på 14 miljarder under 2013, alltså 9 miljarder mindre än regeringen utlovat. Tabellverk låstes bara en dag före finansminister Anders Borgs presskonferens på Harpsund.

”Det var otur”, säger Jesper Hansson.

Samtidigt konstaterar han att Anders Borg - om regeringsprognosen faktiskt skulle slå in - har åtskilligt mer att spendera än han hittills har utlovat: Utöver de utlovade 23 miljarderna under 2013 ytterligare 40 miljarder under perioden 2014 – 2016. Inom ramen för budgetreglerna.

Enligt SEB har både Konjunkturinstitutet och regeringen fel – men på olika sätt. Medan regeringen har en allt för positiv syn på ekonomin så är prognosen från Konjunkturinstitutet är allt för hårt bunden vid budgetmålet.

”Min känsla är att de har blivit fångade av principer båda två. Men regeringen är nog lite mer hal när den beräknar sitt utrymme”, säger SEB:s Håkan Frisén och pekar på att det riskerar att leda till en politik som förstärker konjunktursvängningar i stället för tvärtom.

Linda Öhrn linda.ohrn@di.se