Nettomarginalen på bolånen beräknas till 0,46 procentenheter under andra kvartalet jämfört med 0,40 procentenheter under första kvartalet.
Nivån är den högsta sedan 2002, vilket är året då FI började göra marginalberäkningar på bolån. FI anger minskade finansieringskostnader som den främsta anledningen till att marginalen ökat.
”Vi ser att det finns ett utrymme att pruta. Den signalen vill vi sända till kunderna”, säger Aino Bunge, chef för ekonomisk analys på Finansinspektionen, till di.se.
Det senaste kvartalet har korta och långa bolåneräntor sjunkit, enligt Finansinspektionen. Vid utgången av andra kvartalet låg en tremånaders boränta till hushåll på 3,73 procent.
Bankernas räntenetto, det bankerna tjänar på skillnaden mellan in- och utlåning, uppgick till 28 miljarder kronor under andra kvartalet i år, vilket innebär en ökning med 11 procent jämfört med andra kvartalet i fjol.
Ökningen i det andra kvartalet beror på att bankernas kostnader för att låna pengar har minskat mer än vad utlåningsräntan har gjort. För en genomsnittlig bolånekund med ett lån på 1,5 miljoner kronor motsvarar dagens marginal 6.900 kronor om året, skriver Finansinspektionen. Det kan jämföras med en årlig vinst på 6.000 kronor i inspektionens första rapport.
I våras blev Finansinspektionen ifrågasatt efter sin första kvartalsrapport. Den tidigare medarbetaren Masih Yazdi, som i dag arbetar som bankanalytiker på Credit Suisse, kritiserade beräkningarna på DN debatt i början av juni. Hans argument gjorde gällande att FI har haft för låga antaganden om kreditförluster och inte använt sig av ett historiskt lönsamhetssnitt för bolån.
Men finansinspektionen har använt samma modell som i första rapporten för att beräkna marginalen för bolån.
”Vi håller inte med om kritiken. Vi har använt samma modell även i denna rapport”, säger Aino Bunge på Finansinspektionen till di.se.