Schweiz betalar 3,1 miljarder schweizerfranc, motsvarande 21,5 miljarder kronor, för planen. I den summan ingår även för landet specifika kostnader som till exempel ombyggnad av hangarer.
”Av kommersiella skäl kan vi inte avslöja några prisuppgifter”, säger Försvarsexportsmyndighetens generaldirektör Ulf Hammarström om priset Saab tar för flygplanen.
Schweiz krävde ett fast pris och kommer få det, till skillnad från Sverige. Det innebär att om utvecklingen av planen bli dyrare än beräknat får Sverige stå för notan.
Men enligt Försvarsexportmyndigheten delar länderna rättvist på kostnaderna.
”Schweiz betalar vad det kostar att utveckla och tillverka planen”, säger Försvarsexportmyndighetens marknadschef Joakim Wallin som varit ansvarig för förhandlingarna.
Schweiz krävde svenska motköp för att skriva under avtalet.
”Motköpen regleras i separata avtal mellan Saab och Schweiz”, säger Joakim Wallin.
Saab säger att bolaget erbjudit Schweiz ett omfattande industrisamarbete till 100 procent av kontraktsvärdet.
Det handlar om direkta motköp, dels om industriella samarbeten och tekniköverföring inom bland annat energisektorn, aerospace och forskning. Det kan också bli så att slutmonteringen kan ske i Schweiz. I alla fall ska schweiziska ingenjörer kontrollera planen före levererans.
Affären innebär också ett fördjupat samarbete mellan länderna. Svensk och schweizisk industri kommer samverka om underhåll och vidareutveckling under flygplanens planerade livsläng som sträcker sig fram till 2042. Tanken är att samarbetet ska ge lägre kostnader.
”Vi kommer till exempel bara ha en verkstad för radar”, säger Joakim Wallin.
Sverige och Schweiz har tillsammans gjort en upphandling och tagit in offert från Saab. De båda ländernas försvarsmakter har synkroniserat sina krav, bland annat vad gäller utrustning och tidsplan.
”Schweiz ville egentligen ha planen tidigare”, säger Joakim Wallin.
Därför hyr Schweiz elva av svenska försvarets ”gamla” Gripen-plan under åren 2016-2021. För det betalar landet 44 miljoner schweizerfranc, motsvarande 300 miljoner kronor per år.
Svenska Gripen-plan flyger redan i bland annat Ungern och Tjeckien. Brasilien, Danmark och Holland har också visat intresse för flygplansmodellen. Efter 21-miljardersaffären ser Försvarsexportmyndigheten nya möjligheter.
”Senaste året har intresset varit enormt stort, jag tror det här är en dörröppnare”, säger Joakim Wallin, marknadschef på Försvarsexportmyndigheten.
Det avtal som nu slutits är ett ramavtal, slutligt avtal ska vara underskrivet 2013 och sedan ska det godkännas av politikerna i båda länderna. I Schweiz kan det även bli fråga om en folkomröstning.