Banken noterar att det finns en oro för att centralbankerna snart inte har så mycket mer att ta till men konstaterar att ”en centralbank med full kontroll över sin egen sedelpress har i princip alltid möjlighet att försöka stimulera den ekonomiska aktiviteten.”
Trots att de flesta sänkt räntorna kraftigt finns mer att göra den vägen.
”På kort sikt är det mest extrema att sänka inlåningsräntan till under noll. Då måste bankerna betala centralbanken för att deponera pengar. Om den ’avgiften’ förs vidare till vanliga bankkonton får även hushållen betala för sparande och viljan att i stället spendera pengarna ökar”, skriver SEB.
Just nu experimenterar den danska centralbanken med negativa räntor, vilket följs noga av omvärlden.
Centralbankerna kan också ta till nya program för likviditetsinjektioner och tillgångsköp. Extra likviditet har de flesta tillfört, den svenska Riksbanken i form av tre ettåriga jumbolån under 2009. Tillgångsköp kan göras steriliserat eller osteriliserat. Vid steriliserade köp drar centralbanken samtidigt in motsvarande mängd likviditet.
”Vid osteriliserade köp drar centralbanken däremot inte in någon likviditet. Tillgångarna köps för nytryckta pengar vilket ökar den monetära basen och, givet att kreditmultiplikatorn fungerar, även bredare penningmängdsmått”, skriver SEB.
Ett annat sätt att stimulera ekonomin är att ge billigare, riktade, lån till banker för vidareutlåning till konsumenter och företag. Ett sådant program lanserades nyligen av brittiska Bank of England. En centralbank kan också intervenera för att sänka värdet på den egna valutan och därmed minska risken för deflation, allmänt fallande priser, och stärka landets konkurrenskraft. Centralbankerna i Schweiz och Japan är de enda större som praktiserar detta för närvarande.
Men kronans styrka gör Riksbanken till en kandidat.
”Den fortsatt stora potentialen för kapitalinflöden kommer troligen att tvinga Riksbanken att överväga valutainterventioner”, skriver SEB, som dock bedömer att kronan behöver stärkas ytterligare 5-10 procent innan det kan bli aktuellt med interventioner.
Det finns också mer extrema åtgärder för centralbankerna att ta till. Exempelvis kan de köpa företagsobligationer eller aktier, vilket Bank of Japan experimenterat med. De kan också sätta ett explicit tak för långa räntor. Den mest okonventionella metoden, enligt SEB:s rankning, är det så kallade helikopterdroppet. Det innebär att centralbanken helt sonika skickar nytryckta pengar till hushållen, vilket kan liknas med att kasta ut sedlar från en helikopter.
Den amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke tog upp metoden i sitt så kallade helikoptertal 2002, några år innan han tillträdde som Fed-chef. Om han eller någon kollega tvingas använda denna extrema åtgärd återstår att se.
Även om centralbankerna har verktyg att ta till är det inte riskfritt att använda dem.
”Dilemmat är att ju extremare åtgärder som används desto större blir riskerna för försämrad trovärdighet och framtida obalanser”, skriver SEB.