"Vi har ett försvar som går på kryckor och ska man bära en stor del av kostnaden för ett Jas Gripen så kommer det krascha försvaret", säger Peter Rådberg (MP), ledamot i försvarsutskottet, till TT.
Partnerskapet med Schweiz om nästa generations Jas Gripen är inte ett försvarspolitiskt projekt utan ett arbets- och industripolitiskt projekt, säger Rådberg.
"Ska man köpa in ett krigsplan så är det logiskt att titta på hur hotbilden har förändrats och om det är motiverat att lägga så mycket pengar på ett stridsplan, men regeringen pratar inte om en hotbild utan om arbetstillfällen och svensk export."
Socialdemokraterna har tidigare markerat att en förutsättning för att kunna diskutera en uppgradering av Jas Gripen har varit en affär med ett annat land.
"Vi är i grunden positiva till att det finns en uppgörelse som skapar en grund för den svenska diskussionen av en uppgradering av svenskt luftförsvar", säger Peter Hultqvist (S), ordförande i försvarsutskottet.
TT: Är ett ökat anslag på 300 miljoner kronor tillräckligt?
"Det här är en sak som vi kommer diskutera med regeringen och i vår interna budgetprocess i partiet, säger han.
"Att hålla Saab i gång är naturligtvis viktigt, men inte genom vapenexport. Vi tycker att man borde göra om Saab. Jobben är viktiga, men någonstans ska man tänka sig för. Det borde gå att omstrukturera vapenindustrin också", säger Torbjörn Björlund, Vänsterpartiets ledamot i riksdagens försvarsutskott.
V:s ståndpunkt är att nuvarande C/D-versionen av Gripen långsamt bör uppgraderas och att det skulle räcka gott och väl för Sveriges behov. Ingenting säger heller att 90 miljarder kronor i slutänden kommer att räcka, säger Björlund.
"Man vet ju att det kommer att rusa i väg. Det är alldeles åt helsike för mycket pengar att lägga på en sådan här sak."