”Det viktiga är att inte titta på nominell växelkurs, utan på den reala”, säger Claes Måhlén, analytiker på Handelsbanken.
Skillnaden utgörs av inflationen och den har varit lägre i Sverige än i exempelvis EMU och USA under den senaste 10-15 åren. Lägre inflation betyder lägre mindre kostnadsökningar för hushåll och företag.
”Vi har legat kring 1,5 procent inflation den senaste 15 åren, EMU kring 2 och USA runt 2,5 procent”, säger Claes Måhlén.
Han påpekar att kronan i reala termer haft en trendmässig försvagning de senaste 40 åren. Var jämviktskursen ligger är svårt att säga.
”Men på sikt är en bra jämviktsapproach extern balans”, säger Claes Måhlén.
I dagsläget är Sverige i allt annat än extern balans. Bytesbalansen, det vill säga de samlade affärerna med omvärlden, visar för närvarande ett överskott på ungefär 7 procent av BNP. Det är mer än spargrisar som Kina och Tyskland. Överskottet har legat över 4 procent varje år sedan 1995.
Enligt Handelsbanken skulle kronan behöva stärkas med ytterligare omkring 20 procent för att ekonomin ska hamna i balans med omvärlden. Översatt till växelkursen mot euron innebär det 6,90 kronor per euro.
”Det finns ett fundamentalt underlag för en starkare valuta om man tänker sig att världen ska bli mer balanserad”, säger Claes Måhlén.
Han har full förståelse för att det är kämpigt för många exportföretag.
”Slutsatsen är inte att kronförstärkningen inte får realekonomiska effekter eller att Riksbanken ska bortse från den.”
”Men det är rimligt att Sverige inte ska vara så beroende av omvärlden och blickar vi framåt är det en logisk process”, säger han.
Claes Måhlén påpekar också att svenskarnas köpkraft försämras när kronan trendmässigt försvagas.
”Som hushåll är det lite trist att vi hela tiden har försvagat vår köpkraft.”