Nulägesindex sjönk till 49,2 från 53,7 kvartalet före. Det framåtblickande indexet sjönk till 47,1, från 55,9.
Företagen är också mer försiktiga om marknadsutsikterna på tre månaders sikt, där delindex sjönk till 50,8 från 60,4.
Exportrådets chefekonom Mauro Gozzo konstaterade vid en pressträff att Exportchefsindex visserligen inte ligger så långt under 50, "men det är ett väldigt tydligt utslag jämfört med förra gången (andra kvartalet)".
Han noterar också att det framåtblickande indexet historiskt varit en bra ledande indikator för nulägesindex i nästa kvartalsundersökning. Därmed är det "illavarslande" att det framåtblickande indexet nu sjönk under nulägesindex.
Exportchefsindex sjönk för såväl stora företag som små och medelstora (SME) företag, men för SME-företagen noteras index fortsatt över 50. (50,8 jämfört med 56,6 andra kvartalet). För stora företag sjönk index till 48,0 från 54,7.
Beträffande marknadstillväxten räknar en övervikt av företagen med fortsatt ökad tillväxt i samtliga regioner utom Västeuropa, även om andelen optimistiska företag var lägre tredje kvartalet än andra kvartalet. Sydamerika är den enda region där fler företag nu ser starkare tillväxt än tidigare.
Mauro Gozzo konstaterade vidare att företagens förväntningar om lönsamheten i exportförsäljningen var ett "kraftigt sänke" för Exportchefsindex tredje kvartalet. Lönsamhetsindex totalt sjönk från 54,9 andra kvartalet till 41,4 tredje kvartalet. För stora företag sjönk detta index från 54,5 till 41,3 medan index för SME-företagen sjönk från 61,2 till 43,5.
Undersökningen ger inte svar på varför företagen ser mer negativt på lönsamhetsutsikterna, men enligt Mauro Gozzo råder det knappast något tvivel om att förstärkningen i kronans växelkurs under sommaren har varit den viktigaste faktorn, "vad skulle det annars vara?", undrade chefekonomen.
Exportrådet har inte gjort någon aktuell analys om hur känslig den svenska exporten är för valutakurssvängningar, men Mauro Gozzos bedömning är att känsligheten bör ha minskat de senaste åren efter att Sverige röstade nej till euron. Framför allt stora företag har strävat efter större valutabalans i kostnader och intäkter, och de har inte längre så stor kostnadsmassa i kronor.
Den anpassningen är svårare för mindre företag, och underleverantörer till de större företagen har också pressats att flytta produktion till lågkostnadsländer.
Mauro Gozzo konstaterade att en svensk euroanslutning knappast är en aktuell fråga för närvarande, men han ifrågasatte samtidigt det kloka i att Sverige sade nej till euron i folkomröstningen 2003.
"Valutan är en viktig faktor som har tvingat underleverantörer att flytta produktion till lågkostnadsländer. Det har varit ofördelaktigt att ha produktion i Sverige", sa han.
Chefekonomen konstaterade samtidigt att euron visserligen handlades ännu svagare mot kronan i början av 2000-talet, men jämfört med 2000-talets början har svenska löner per producerad enhet ökat 15 procent mer än i Tyskland.
På en fråga om hur de svenska enhetsarbetskostnaderna har utvecklats i jämförelse med hela euroområdet svarade Mauro Gozzo:
"Då ser det betydligt bättre ut, men man ska väl jämföra sig med de bästa".