Igrene har mycket att leva upp till. 1980-talsprojektet Dala Djupgas, med statliga Vattenfall som stor delägare, lades ner sedan borrningarna inte resulterat i de stora gasfynd man hade hoppats på.
”Dala Djupgas-projektet betraktas av många som misslyckat, men de som har den uppfattningen har inte läst på. Man stötte på metangas på många nivåer, men man nådde inte ner på det djup man ville komma för pengarna tog slut och tålamodet tog slut”, säger Mats Budh.
Enligt honom borrade Dala Djupgas för få hål, och på fel ställen.
”Norrmännen borrade ute i Nordsjön 32 hål innan man hittade gas i det 33:e. Det är precis det vi håller på med. Vi vet att det här är rätt- vi ska bara hitta rätt ställe och det är det vi koncentrerar oss på”, säger Mats Budh.
2009 hittade Igrene rikliga mängder metangas i flera borrhål. Sedan dess har nio hål borrats.
”Vi har borrat ganska intensivt. Undersökningarna visar att i 50 procent av hålen har vi metangas av hög kvalitet”, säger Mats Budh.
”Man kan se med blotta ögat hur det sipprar gas runt om i Siljansbygden. Vad vi måste hitta är den typen av berg om kan utgöra lock och som håller gasen instängd. Det är först då man kan nå ner till gasen och börja utvinna den i kommersiellt syfte”, fortsätter han.
Igrene jobbar efter samma idé, den så kallade Djupgasteorin, som har förespråkats av den amerikanske astronomen och geofysikern Thomas Gold och som låg till grund för Dala Djupgas prospektering på 1980-talet. Enligt den starkt ifrågasatta teorin har olja och gas inte bildats genom omvandling av organiskt material, utan från metan, som i sin tur kommer från jordens inre (se faktaruta).
Knäckfrågan nu är, enligt Mats Budh, att fastställa vilka volymer det handlar om. Enligt honom handlar det om ”hiskeliga mängder” djupgas.
Sören Hedberg, en av Igrenes tre huvudägare, har tidigare sagt att det kan finnas lika mycket gas i området ”som motsvarar Sveriges årliga elförbrukning, 150 terawatt, i hundra år, kanske mer.”
”Den uppfattningen har vi fortfarande”, säger Mats Budh, och pekar på att den försiktigaste geologen har uttryckt att gasfyndigheten skulle räcka för att trygga Dalarnas framtid.
Det finns stark kritik mot den så kallade Djupgasteorin som ni jobbar efter, hur ska ni övertyga tvivlarna?
”Vi väntar på en analys från franska petroleuminstitutet - ett andra utlåtande till Moskvas universitet för olja och gas- och då har vi ytterligare bevis i vår hand. De analyserar gasen och då kan man påvisa gasens ursprung.”
Igrene räknar med att vara färdigt med det prospekterande arbetet inom tre år. Då ska bolaget ha fastställt att det rör sig om stora volymer, och då ska gasen börja utvinnas kommersiellt.
När det blir dags att utvinna gasen kan det enligt Mats Budh bli aktuellt att sälja bolaget eller inmutningarna, det vill säga områdena där Igrene har rätten att utnyttja fyndigheten. En annan väg kan vara att ta in en partner.
Igrene visar hittills inga vinster och har klarat sig på de omkring 20 miljoner kronor som bolaget har tagit in i en rad nyemissioner. Omkring 90 procentaav Igrenes aktieägare är privatpersoner, och 10 procent företag.
”Vi har ambitionen att under 2013 genomföra ytterligare en nyemission. Vi håller på att titta på hur stor den bör vara. Den bör räcka för att gå i mål med det här.”
Ser du några risker att aktieägarna kommer förlora pengar på det här?
”Nej, då skulle vi inte driva det här. Vi är övertygade om riktigheten i det vi håller på med. Sedan tar det tid och det måste det få göra”, säger Mats Budh.
En börsnotering är inte utesluten.
”Vi håller på med frågan. Storleken på aktieägarskaran sådan att vi överväger en notering men vi har inte kommit dit än”, säger Mats Budh.