Sommarens hetaste händelser
i en krisdrabbad värld

Sommaren 2012 har gått i optimismens tecken. Börserna har överlag stigit medan räntorna i skuldkrisländerna har sjunkit. Dessutom har oljepriset stigit kraftigt. Nedan är sommarens viktigaste händelser och ett antal tunga frågor som ska lösas under hösten.

• Mario Draghi, chef för den europeiska centralbanken, sa den 26 juli att ECB kommer att göra ”allt som krävs”. Uttalanden har fått marknadsaktörerna att hoppas på nya stödköp av obligationer. Optimismen späddes på i helgen efter att tyska tidningen Spiegel publicerat uppgifter om att ECB överväger att sätta ett tak för hur stora ränteskillnaderna tillåts vara mellan Tyskland och övriga EMU-länder.
  Martin Enlund, analytiker på Handelsbanken, säger att en centralbank egentligen inte kan säga något annat än att den ska göra vad som krävs men påpekar att en annan formulering var intressant.
  ”Draghi sa att i den mån marknaden prissätter valutakursrisk i en valutaunion så ska centralbanken ta bort den”, säger han.
  Mario Draghi förklarade sedan i början av augusti att ECB kan komma att intervenera, men bara i samarbete med stödfonden EFSF. Det innebär att landet i fråga först måste be om stödköp och underställa sig tuffa villkor för den ekonomiska politiken.

• USA:s centralbank Federal Reserve förlängde i början av sommaren den så kallade Operation Twist. "Twisten", knorren, innebär att Fed byter sitt innehav av statspapper med kortare löptid mot obligationer med längre. Om Fed inte gjort något hade programmet löpt ut vid halvårsskiftet.

• USA-ekonomin har visat tecken på styrka, åtminstone i jämförelse med den mycket bleka våren.
  ”Det finns tecken på en stabilisering på arbetsmarknaden, exempelvis när det gäller nyanmälda arbetslösa”, säger Martin Enlund.
  Dessutom har signalerna om förbättring på bostadsmarknaden fortsatt, vilket potentiellt har stor betydelse eftersom ett slut på fallande priser och kanske till och med stigande skulle förbättra USA-hushållens balansräkningar kraftigt.

• Kina har lanserat stimulanser. Styrräntan sänktes två gånger på kort tid i början av sommaren och reservkraven, som styr hur mycket pengar bankerna måste hålla i kassa, väntas sänkas ytterligare. Liksom i USA tycks konjunkturen ha förbättrats sedan i våras.
  ”Ekonomin har inte tagit fart men den har slutat bromsa”, säger Martin Enlund.

• I Sverige har konjunkturen hållit emot överraskande bra. Tillväxten under det andra kvartalet var betydligt starkare än väntat, även om de flesta räknar med en viss nedrevidering när SCB i mitten av september publicerar den andra uppskattningen. Enligt marknadsprissättningen blir det inte någon räntesänkning från Riksbanken i september men fortfarande är omkring 30 punkters (hundradels procentenheter) sänkning inprisad till årsskiftet.

Optimismen till trots återstår mycket att göra och det är inte självklart att marknadsaktörernas förväntningar infrias.
”Vi tycks ha inträtt i en fas i vilken alla de tunga aktörerna i krisen väntar på att andra ska agera innan de gör något själva”, skriver analyshuset Capital Economics i en kommentar.

”Det vore farligt för beslutsfattarna att tro att de kan förlita sig på bara ord så värst mycket längre.”

SEB ser fem huvudfrågor att bena ut under hösten:

1. Greklands möjligheter att få en ny låneutbetalning. Mycket hänger på om övriga euroländer accepterar landets begäran att förlänga sparprogrammets genomförande med två år.
2. Stödet till spanska banker och till Cypern ska komma på plats.
3. Ett eventuellt stödlån också till den spanska staten. I somras cirkulerade rykten om att landet förhandlade om lån på 300 miljarder euro, motsvarande 2.500 miljarder kronor.
4. Detaljer kring hur eventuella ECB-stödköp skulle se ut.
5. En långsiktig färdplan för EMU och detaljer kring den tillsynsmekanism som ska öppna för stödköp från nödfonderna EFSF och ESM.

”Kommer euroländernas stats- och regeringschefer och deras finansministrar att lyckas med uppgiften att lösa alla dessa problem? Svaret blir: kanske. Intrycket är dock fortfarande att vi möjligen underskattar djupet och komplexiteten i alla de processer som väntar”, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist i ett marknadsbrev.

För närvarande tycks dock aktörerna på finansmarknaderna lita på att beslutsfattarna ska klara av att hantera krisen. Om optimismen är befogad avgörs under hösten.

Viktor Munkhammar viktor.munkhammar@di.se