”Det finns inte stöd i Sverige för att idag säga att vi vill gå med. Det är väldigt tydligt”, säger hon.
Lybeck-Lilja ser stora risker med att ingå i en union som kan rädda banker i ett annat medlemsland.
”Det ömsesidiga ansvarstagandet för kostnader riskerar att drabba Sveriges budget. Vi ser också att det riskerar att skapa felaktiga incitamentsstrukturer då man inte har samma drivkrafter att sköta sina egna banker”, säger hon.
Notan för att rädda banker bör helst stanna i banksektorn, poängterar hon samtidigt.
”Vi har en väldigt ambitiös syn på hur mycket av de här systemen som ska vara förfinansierade. Det ska betalas av bankerna själva, anser vi. Men det är en syn som inte delas av andra länder”, säger Johanna Lybeck-Lilja.
Sverige har en väldigt stor banksektor i förhållande till landets ekonomi. Betyder inte det att det vore bra för Sverige att dela på riskerna?
”Den väg vi har valt att gå innebär att vi kräver att våra banker ska ha bättre buffertar.”
Johanna Lybeck-Lilja säger sig vara orolig för att ett svenskt deltagande i en bankunion skulle sätta stopp för Sveriges ambitioner att ha tuffare kapitaltäckningsregler än resten av Europa.
”Vi har arbetat väldigt hårt det senaste året för att kunna ställa striktare villkor. Det är långt ifrån säkert att det skulle vara möjligt”, säger hon.
Sverige har emellertid inte stängt dörren helt för en anslutning, enligt Johanna Lybeck-Lilja.
”Nu ska vi arbeta konstruktivt för att påverka förslaget”, säger hon.
Så om Sverige gör en drömförhandling kan det bli aktuellt att gå med?
”Det är alldeles för tidigt att säga, men just nu finns det inte förutsättningar i vare sig riksdag eller regering för att säga ja till detta.”
Uldis Cerps, som är Finansinspektionens områdeschef för banktillsyn, konstaterar att EU har flera delikata gränsdragningsproblem framför sig. Hur tillsynen kommer att samordnas framöver kan behöva ses över. I Spanien är frågan om exempelvis regionala sparbanker, så kallade cajas, kommer att omfattas av ECBs tillsyn, påpekar han.
"Det är inte alltid enkelt att dra gränsen kring vilka banker som är systemviktiga då bedömningen kan variera över tiden. Vi har även i Sverige haft förhållandevis små banker, Carnegie och Kaupthing som ansågs vara systemviktiga under finanskrisen år 2008, " säger Uldis Cerps.