Tanken är att med en högre ränta i utgångsläget kan Riksbanken sänka den mer för att stimulera ekonomin i dåliga tider.
”Det skulle också vara lättare att ändra relativlönerna”, säger Lars Calmfors.
Bakom det resonemanget ligger det faktum att det är svårt att få löntagare att acceptera nominella lönesänkningar, det vill säga lägre lön i kronor och ören. Men en inflation på, säg, 4 procent ger oförändrad lön samma effekt som lönesänkningar på 2 procent om inflationen är 2 procent. Med en högre inflationstakt blir det därför lättare att genomföra reala kostnadssänkningar för företag med lönsamhetsproblem.
Sett till dagsläget tycker Lars Calmfors att Riksbanken gjorde rätt som lät räntan ligga still. Orsaken är inte inflationen utan riskerna mot den finansiella stabiliteten, främst genom bostadspriserna.
”Man måste ta hänsyn till det också”, säger Lars Calmfors.