Gruvbolag som Boliden är inte lika hårt drabbade av euroraset eftersom världsmarknadspriset på metaller sätts i dollar, en valuta som stärkts marginellt mot kronan sedan årsskiftet. Ett undantag är, enligt Esbjörn Lundevall stålbolaget SSAB vars försäljning främst sker i euro.
För de exportberoende verkstadsbolagen är det som bekant negativt när kronan stärks. Men inverkan är inte lika entydig som man kan tro, Verkstadsbolagen har nämligen flyttat ut mycket av sin produktion till andra länder, vilket gör att även en stor del av produktionen sker i andra valutor.
De som förlorar mest på en svagare euro är de bolag som har relativt stor produktion i Sverige samtidigt som de säljer mycket i Europa. Exempel på detta är Husqvarna, Höganäs, Scania och SKF.
För bolag som Sandvik och Atlas Copco är inverkan inte lika stor, eftersom en så pass stor del av försäljningen sker utanför Eupopa.
Det finns även verkstadsbolag som tjänar på svagare euro. ABB har exempelvis relativt mycket produktion i Europa, medan försäljningen sker i Asien och andra regioner. Samma gäller vitvarujätten Electrolux.
Generellt är det betydligt lättare att hitta förlorare än vinnare på eurons kräftgång mot kronan. Men di.se har lyckats vaska fram några börsbolag som faktiskt tjänar på billigare produktion och inköp.
Oriflame är ett uppenbart exempel på ett bolag som tjänar på billigare euro. Merparten av kosmetikabolagets produktion sker i euro medan intäkterna är främst i ryska rubel och andra valutor. Rubeln har stärkts med 5 procent mot euron sedan årsskiftet och står numera i 39,7 rubel per euro.
”Allt annat lika innebär det en resultatförbättring på 7,5 procent, enligt Oriflames sätt att räkna”, säger Niklas Ekman, analytiker på Carnegie..
Byggvarukedjan Byggmax är ett annat exempel. De gör en hel del av sina inköp i euro samtidigt som lejonparten av försäljningen sker i svenska och norska kronor.
”En billigare euro är positivt för oss. Men det slår inte direkt eftersom vi säkrat en del av inköpen till tidigare eurokurser”, säger Byggmax vd Magnus Agervald samtidigt som han understryker att det inte är någon stor påverkan.
Samma sak gäller Mekonomen, Skandinaviens ledande bildelskedja med cirka 340 butiker. Under årets första kvartal stod Sverige för knappt 40 procent och Norge för knappt 20 procent av omsättningen. Samtidigt sker en stor del av inköpen i euro och danska kronor som är knutna till euron.
"Kortsiktigt gynnas Mekonomens intjäning av en fallande euro då kostnaden för inköp av reservdelar och tillbehör blir lägre i kronor. Över tid så kan detta innebära lägre priser för konsumenterna i Sverige och Norge då de flesta av konkurrenterna har liknande kostnadsbas och därför är det förmodligen vinstneutralt på längre sikt,” säger Stefan.Cederberg, analytiker på SEB Enskilda.
En liknande effekt noteras av kökstillverkaren Nobia. Omsättningen hjälptes upp av en positiv valutaeffekt på 79 miljoner kronor under andra kvartalet. Vidare bidrog valutaeffekten med 10 miljoner kronor till rörelseresultatet exklusive strukturkostnader på 205 miljoner kronor för kvartalet.
”En svag euro är en fördel för oss”, säger Morten Falkenberg, vd för Nobia.
En annan vinnare är livsmedelsbranschen, med börsbolaget Axfood i spetsen.
”En billig euro håller priserna nere. Det är givetvis bra för oss, men främst gynnar det våra kunder,” säger Anne Rhenman-Eklund, kommunikationsdirektör på Axfood.
Klädbolagen tjänar på att kronan är stark mot dollarn. Men en svag euro kan tvärtom vara negativt för kedjor som gör sina uppköp i Asien och säljer i Europa.
”H&M är en förlorare på en svagare euro. Två tredjedelar av deras inköp sker i Asien och betalas främst i dollar. Försäljningen sker till två tredjedelar i euro”, säger Niklas Ekman, analytiker på Carnegie.