Men även i Sverige är den ränta som staten måste erbjuda för att sälja statsobligationer så pass låg att den underträffar inflationen. En tvåårig statsobligation har exempelvis en ränta på 0,78 procent. Det innebär att det i praktiken är gratis, till och med lönsamt för staten att låna.
”Det har aldrig varit billigare att låna för staten. Det är ett optimalt tillfälle att investera i infrastruktur. Arbetskraften är dessutom billig till följd av lågkonjunkturen”, säger Johan Javéus, valutaexpert och chefsstrateg på SEB.
Han får medhåll av Björn Lindgren, ekonom på Svenskt Näringsliv.
”Just nu går det att låna till negativ realränta även på tioåriga obligationer. Samtidigt är det lågkonjunktur. Så visst är det fördelaktigt att dra igång infrastrukturinvesteringar nu”, säger han.
Svenskt Näringsliv varnar dock för att köpa infrastruktur enbart i syfte att stimulera ekonomin.
”Det viktigt att dra igång rätt typ av investeringar. Att investera i att få bort flaskhalsar i järnvägsnätet är exempelvis ofta bättre än att dra igång stora järnvägsprojekt”, säger Björn Lindgren.
Debatten om brister i spår- och vägtrafiken fick ny fart efter att OECD gick ut med en rapport som visar att statens satsningar är rekordlåga, historiskt sett. Sveriges investeringar i infrastruktur och bostäder har sjunkit från 5,4 procent av BNP i snitt under 70-talet, till rekordlåga 2,9 procent av BNP under 00-talet. Sverige ligger numera under EU-snittet i OECD:s ranking av medlemsländernas investeringsnivåer.
Regeringen håller visserligen inte med om OECD:s slutsatser. Men man tycks ändå ha tagit till sig en del av kritiken.
Enligt regeringens åtgärdsplan från 2010 satsas närmare 500 miljarder kronor på infrastruktur under perioden 2010-2021. Ovanpå det beslutade man i den senaste höstbudgeten att satsa ytterligare 5 miljarder kronor på järnvägar och vägar under 2012-2013.
Till hösten ska regeringen lägga fram en ny infrastrukturproposition. Och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd har skämtsamt sagt att den ”ska ha ett innehåll”, vilket tolkas som satsningar av något slag.
Finansminister Anders Borg har dock låtit både vag och nedtonad när han fått frågor om investeringar i spårvägstrafik och vägar framöver. I Almedalen konstaterade han att eventuella satsningar begränsas av ”hur reformutrymmet utvecklas och vikten av säkerhetsmarginaler”.
Den sista formuleringen syftar förmodligen på just den kris som gjort att Sverige i dag kan låna till en ränta som är lägre än inflationen.