Foto: Richard Drew/Scanpix
Kapitalflykten från Sydeuropa gör det rekordbilligt för stabila stater att låna. Räntan på statsobligationer är nu negativ i Schweiz, Danmark, Tyskland, Österrike och sedan förra veckan även i Finland.
"Vi har aldrig sett så låga statsräntor tidigare", säger Johan Javeus, chefsstrateg på SEB.
Medan riskskygga investerare flyr länder som Italien, Spanien och Grekland sköljer en kapitalvåg norrut. Jakten på trygga hamnar i form av statspapper i länder som Sverige och Tyskland driver ner räntorna till nivåer som saknar historiskt motstycke.
”Det är svårt att se hur räntorna ska sjunka mer än så här. Men det är samtidigt svårt att säga att vi nått botten. Men ju längre investeringshorisont man har, desto säkrare kan man vara på att räntorna kommer att vara högre än i dag”, säger Johan Javeus, valutaexpert och chefsstrateg på SEB.
Inflödet av kapital är så dramatiskt att flera stater nu kan ta betalt för att låna pengar, så kallad negativ ränta. Trenden började i november i Schweiz, ett land som sett sin valuta stiga till rekordhöga nivåer till följd av att så många ville placera sina pengar i den trygga schweizerfrancen. Den som köper en schweizisk statsobligation med en löptid på två år får i dag en årlig ränta på minus 0,54 procent.
”Valutan steg så pass mycket att den schweiziska centralbanken till slut satte en gräns. Schweizerfrancen inte får bli dyrare än 1,20 euro. Effekten är att räntan gått ner långt under nollstecket”, säger Johan Javeus på SEB.
Dankmark, vars valuta är bunden till euron, upplever en liknande situation. Där är räntan på en tvåårig statsobligation minus 0,35 procent. Euroländerna Tyskland och Österrike har en ränta strax under nollstrecket. Och Sedan den 11 juli har räntorna även varit negativa i Finland. Om europrojektet spricker räknar investerna med att exempelvis få d-mark för sina tyska statsobligationer, något som kan ge en positiv valutaeffekt.
”Det är ekonomiskt sunda länder som har euro, eller valutor som är bundna till euro, som får negativ ränta. I Sverige ser vi effekten främst i stigande valuta”, säger Johan Javeus, chefsstrateg på SEB.
Under fredagen stod euron i 8,44 kronor, vilket är den lägsta kursen mot kronan sedan år 2000. Räntan på en tvåårig statsobligation i Sverige är även den rekordlåg med en avkastning på 0,78 procent.
För svenska småsparare innebär utvecklingen att det blir allt svårare att hitta trygga investeringar med rimlig avkastning. Penningmarknadsfonderna har varit en besvikelse det senaste året. Fonder som investerar i företagsobligationer går bättre, men riskerar att falla när räntorna går upp igen. I ett historiskt perspektiv är obligationer dyra i dag, medan aktier är billiga, menar Johan Javeus på SEB.
”Om man är småsparare och vill trygga sina besparingar är ett bankkonto inte en dum idé. Många bankkonton ger i dag en ränta på 2-3 procent och eftersom placeringen omfattas av den statliga insättningsgarantin är det lika säkert som en statsobligation”, säger han.
Hur lång tid de negativa räntorna består beror på hur länge eurokrisen varar. Johan Javeus räknar dock med att krisen kan förvärras i åtskilliga månader innan en vändning kan skymtas.