Även vinsten efter skatt slog förväntningarna då den landade på drygt 7,1 miljarder kronor.
Bankens räntenetto, det vill säga skillnaden mellan ränteintäkterna från kunderna och det som banken betalar för att själv låna pengar, steg till 12,6 miljarder kronor.
Bolagets vd Christian Clausen målar i rapporten upp en något splittrad bild av framtiden.
”Även om Norden fortfarande ses som en relativt stabil del av Europa, kommer de flesta länder att möta en gradvis avtagande tillväxt. Den lägre aktivitetsnivån minskar gradvis konsumtionen och investeringarna, vilket medför en låg efterfrågan på lån och andra banktjänster i Norden", skriver han.
Nordeas kärnprimärkapitalrelation, det mest använda måttet på en banks finansiella styrka, var vid utgången av juni 11,8 procent, enligt regelverket Basel II.
Det var 0,2 procentenheter högre än vid slutet av mars. Enligt mätmetoden blev banken alltså något mer finansiellt stabil under andra kvartalet.
Bolagets kreditförluster landade på ungefär samma nivå som förväntat.
"Vi behåller en särskild uppmärksamhet på två områden: Danmark och sjöfart. Vi har en god överblick över utvecklingen och ett nära samarbete med de kunder som kan få problem", skriver Christian Clausen i rapporten.
Det viktiga K/I-talet, alltså relationen mellan kostnader och intäkter, låg precis som under första kvartalet på 50 procent.
Det innebär att banken har kostnader på 50 öre för varje krona som den har i intäkter.
Motsvarande siffra för andra kvartalet i fjol var 54 öre per intjänad krona. Att döma av det måttet har banken alltså blivit mer kostnadseffektiv under de senaste tolv månaderna.
"Genom att fokusera på kapitaleffektivitet har Nordea banat väg för en
solid lönsamhetsökning jämfört med 2011", skriver Christian Clausen i rapporten.