Foto: Janerik Henriksson / Scanpix
Efter manipuleringsskandalen i brittiska referensräntan Libor kan den svenska motsvarigheten Stibor göras om redan i år.
Två granskningar genomförs just nu. Den ena görs av de fem banker som sätter nivån på Stibor och den andra görs av Riksbanken. Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken, säger till Svenska Dagbladet att det behövs en större transparens för Stibor, men att analysen av Stiborsystemet blir färdig i höst.
I Riksbankens halvårsvisa enkät, där 79 aktörer svarat på frågor, framkommer samtidigt kritik mot att nivån på Stibor sätts av fem banker, skriver SvD. Det ska jämföras med Libor, som blev manipulerad, och som sätts av 16 banker. Kritiken handlar också om dålig insyn och brist på incitament att rapportera sanningsenliga räntenivåer.
Nyligen krävde branschorganisationen Fastighetsägarna att Stibor utreds. Orsaken är att Sverige har ett av de största räntegapen i västvärlden, alltså skillnaden mellan den ränta som bankerna tar ut för att låna av varandra, Stiborräntan, och Riksbankens styrränta.
Även Socialdemokraternas skatteutredare Leif Pagrotsky har ställt krav på en utredning.
Riksbankchefen Stefan Ingves fick i början av juli frågor om Stibor med anledning av Liborskandalen och sade då att han inte trodde att det ”var något konstigt” med Stibor.
Stibor-räntan är genomsnittsräntan som bankerna betalar när de lånar av varandra. Den speglar förtroendet mellan bankerna och anses vara vägledande för utvecklingen av de korta bolåneräntorna på marknaden. Fler faktorer än Stibor påverkar dock bankernas upplåningskostnader.