De senaste veckornas stora snackis i finansvärlden, den så kallade Libor-skandalen i Storbritannien, kom också på tal.
Enligt Annika Falkengren skadar den typen av händelser förtroendet för hela branschen.
”Som bankchef blir man förtvivlad när hör man om sådant här. Jag kan känna mig bekymrad över att jag inte kan visa upp mina produkter och låta folk provköra dem som om de vore dammsugare eller bilar. Jag säljer förtroende”.
När di.se träffar bankchefen efter seminariet fortsätter hon att berätta om arbetet med att bygga förtroende. Annika Falkengren har sammanställt statistik över hur ofta hon träffar kunder.
”Jag har gjort 118 kundmöten på sex månader. Dessutom ringer vi proaktivt upp alla 18-åringar som är kunder och ber dem komma in till banken för ett möte”, säger hon.
Tror du att kunderna förstår era produkter?
”Ja, det tror jag. Efter it-hajpen i början av 2000-talet hade vi otroligt många kunder som hörde av sig och klagade på att de förlorat pengar på aktier. Idag upplever jag att folk förstår att en chans till hög avkastning också innebär en hög risk”, säger Annika Falkengren.
Med en ny rapportsäsong i antågande fortsätter diskussionen om bankernas så kallade kapitaltäckningsgrad. Regeringens ambition är allt jämt att Sverige ska ha högre krav än resten av EU.
SEB:s vd är skeptisk till vad hon beskriver som att flera lager av regler staplas på varandra.
”Turligt nog är jag inte reglerare. Däremot kan jag konstatera att det blir väldigt svårt att driva bank om vi har för mycket av olika regler i olika länder. Man får inte glömma bort att det finns en självreglering också. Ingen bank vill ha för lite kärnprimärkapital”, säger hon.
Under våren drabbades de europeiska storbankerna av en nedgraderingsvåg då kreditutvärderingsinstituten Standard & Poors och Moodys sänkte ett stort antal bankers kreditbetyg.
SEB fick behålla sitt tidigare kreditbetyg, men Annika Falkengren är ändå kritisk.
”De är lite saktfärdiga. Moodys har till exempel själva sagt att deras modell troligtvis inte var till hjälp under finanskrisen 2008. Problemet är att instituten arbetar med lite väl hårda ramar. Man måste kunna ta hänsyn till vad som händer med ett företag utöver det som syns i en viss siffermodell. Det kanske vore bättre om den marknaden blev bredare så att fler institut fick inflytande”, säger hon.
Oavsett vilket resultat SEB och branschkollegorna visar upp under de kommande rapportveckorna, fortsätter fokuset i finansbranschen att vara inställt på Grekland, euron och skuldkrisen.
Annika Falkengren ser ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet som tänkbart.
”Det finns både för- och nackdelar med om de lämnar. Det ligger i korten att det blir svårt för dem att vara kvar”, säger hon.