Riksbanken slutar sälja guld

Riksbankens beslut från 2004 om att avyttra en tredjedel av guldet ur guldreserven blev ett dyrt beslut. Sedan 2004 har priset på guld nästan fyrfaldigats från 439 dollar per uns vid slutet av 2004 till nu strax under 1.600 dollar per uns.

Värdet på de 60 ton guld som Riksbanken avyttrade mellan åren 2004 och 2009 skulle i dag ha uppgått till cirka 22,5 miljarder kronor. Det är cirka 12 miljarder kronor mer än de cirka 10,7 miljarder som försäljningen av guldet inbringat under åren 2004 till 2009, och som återinvesterats i värdepapper i utländsk valuta som avkastat avsevärt mindre.

”Vi ansåg att vi hade en för stor andel guldreserv i förhållande till valutareserven. Det handlade om att ha en bra balans för att få bra riskspridning”, säger Göran Robertsson, biträdande chef på avdelningen för kapitalförvaltning på Riksbanken.

Trots att Riksbanken sålt en tredjedel av sitt guld har den ädla metallens andel av guld- och valutareserven stigit från 10 procent 2004 till cirka 14 procent vid slutet av 2011. Skälet är den kraftiga värdestegringen. Sedan 2004 har guldpriset ökat med cirka 270 procent.

Riksbankens årsredovisning för 2011, som offentliggjordes i mars, visar att banken nu har 125,7 ton guld i sin guldreserv, en nivå som legat konstant sedan 2009. Detta trots att Riksbanken 2009 förnyade ett femårigt avtal (Central Bank Gold Agreement) om att kunna sälja mer guld.

”Vi har inte rört guldinnehavet. Vi har bedömt att det är bra att ha en guldreserv”, säger Göran Robertsson.

Är nivån på 125,7 ton en nivå ni vill ligga kvar på?
”Det beslut som gäller nu är att vi inte ska röra vår guldreserv. Det är ett direktionsbeslut som återfinns i vår investeringspolicy för 2012."

I er årsredovisning skriver ni att guldreserven ”i viss mån är en kvarleva från tiden då värdet på utestående sedlar och mynt var kopplat till guld”.  Behåller Sveriges riksbank guld i sin reserv endast av nostalgiska skäl?
”Nej guldreserven är inte bara en kvarleva, det är dess historiska förklaring. Vi har guld eftersom vi tycker att det är en bra reservvaluta att hålla”, säger Göran Robertsson.

Var det ett misstag att avyttra en tredjedel av guldinnehavet med tanke på guldprisets utveckling?
”Naturligtvis är det så att man med facit i hand kan konstatera att vi hade fått bättre betalt om vi sålt i dag. Men syftet med försäljningen var att minska risken i guld- och valutareserven och det lyckades vi med”, säger Göran Robertsson

”Det är viktigt att komma ihåg att valutareserven först och främst förvaltas för att Riksbanken ska kunna utföra sina uppdrag, inte för att tjäna pengar åt staten”, säger Göran Robertsson.

Karin Grundberg Wolodarski karin.grundberg@di.se