Men frågan man ska ställa sig - och helst hitta ett svar på i förväg - är vem som har gjort den bästa affären när löptiden är till ända – den som band eller låg rörligt? Historiskt har rörlig ränta nästan alltid varit billigast, men i dag är svaret långt ifrån självklart.
Frågar man marknaden kommer Riksbanken att hinna med cirka två sänkningar till årsskiftet, enligt prissättningen på de så kallade RIBA-kontrakten. Riksbanken å andra sidan visade i sin senaste reporänteprognos i april inga planer på att sänka räntan. Tvärtom pekar räntebanan mot att nästa ränteändring blir en höjning.
SBAB:s chefsekonom Tor Borg hör till dem som tror att Riksbanken kommer att hålla vad den lovar. Följaktligen är hans slutsats att det är ett bra tillfälle att binda. För drygt tre veckor sedan kom banken fram till att den som band sin ränta på 3 år respektive 5 år tjänade mellan 0,3 och 0,5 procentenheter i biligare snittränta under löptiden. Sedan dess har skillnaderna bara ökat.
”Egentligen har det blivit ännu mer lönsamt att binda nu eftersom de långa bolåneräntorna har följt med ner”, säger Tor Borg men utesluter samtidigt inte en räntesänkning om det skulle bli en ”drastisk försämring” av det ekonomiska läget.
Michael Grahn som är ränteanalytiker på Danske Bank tror att Riksbanken sänker räntan i höst. Därmed drar han en lite annan slutsats:
”Själv skulle jag nog avvakta lite grand, men inte vänta för länge med att binda”, säger han och kallar samtidigt tanken på att binda räntan för ”hyfsat intressant”.
Samtidigt kan stressade kreditmarknader sätta sambandet mellan räntenivåer och konjunkturutsikter på spel. I ett sådant läge är det de rörliga räntorna som stiger mest.
Eller som Nordea uttrycker det i sin senaste boränteprognos från i onsdags:
”Om oron eskalerar kan priset på korta pengar stiga, vilket leder till att den rörliga räntan stiger. Å andra sidan, om turbulensen i euroområdet blåser upp markant ökar det sannolikheten för att Riksbanken sänker reporäntan”, skriver banken.
När det gäller marginalerna ser inte Michael Grahn någon ljusning framöver. Orsaken stavas Basel III och marknadsstress:
”Med ett skakigt banksystem och med det nya regelverket ska man inte hoppas att marginalerna går ner i brådrasket”, säger han.
Dessutom påverkas räntebeslutet av hur mycket man tycker det är värt att veta i förväg vad bostadslånet kommer att kosta. Det är något som Nordea tar fasta på när banken häromdagen rekommenderade bunden ränta.
”För hushåll som önskar ett tryggare alternativ med fast räntekostnad är det därför relativt billigt att binda sina bolån. En boränta med två års löptid är ett intressant alternativ”, skrev Nordea i rapporten.