”Jag tycker att Astra Zenecas nedläggning i Södertälje visar att den självbilden är en myt. Det svenska forsknings- och innovationsklimatet måste bli betydligt bättre”, säger Tobias Krantz.
I höst ska regeringen presentera sin stora forskningsproposition. Socialdemokraterna och Miljöpartiet gick i veckan ut på DN Debatt och öppnade för en bred uppgörelse över blockgränsen.
”Jag tycker absolut att regeringen ska ta emot den här utsträckta handen och göra sitt yttersta för att det ska bli en uppgörelse om forskningspolitiken”, säger Tobias Krantz.
”Socialdemokraterna har visat ett ökat intresse för forsknings- och innovationsfrågor och det tycker jag är väldigt positivt. Det ligger i Sveriges intresse att en uppgörelse kommer till stånd”, fortsätter han.
Förutom kravet på en blocköverskridande uppgörelse vill Svenskt Näringsliv se en ny inriktning på forskningspolitiken. Debatten har kretsat för mycket kring storleken på resurserna, anser Tobias Krantz.
”Där har Sverige legat bra till i många år, men vi ligger relativt illa till när vi tittar på vad vi får ut av de här forskningssatsningarna. När det gäller innovationer är vi medelmåttiga enligt de flesta internationella mätningar”, säger han.
För att få fart på innovationerna har Svenskt Näringsliv lanserat ett förslag om en särskild innovationspremie, som ska ge mer resurser till de universitet och högskolor som lyckas bäst i samarbete med näringslivet.
”I höstens forskningsproposition skulle jag vilja se mycket tydligare ekonomiska drivkrafter för universitet och högskolor att omsätta forskningsresultat till innovationer”, säger Tobias Krantz.
”De undersökningar vi gjort visar att det finns ett stort intresse att samverka mellan akademi och näringsliv, både bland företag och forskare. Men när forskarna själva pekar på att ledarskapet och de rätta drivkrafterna saknas menar vi att det behövs en förändring”, fortsätter han.
Svenskt Näringsliv anser även att det behövs förändringar på skatteområdet för att vässa den svenska konkurrenskraften. Regeringens skattesänkningar så här långt räcker inte, anser Tobias Krantz.
”Ska vi locka hit utländska talanger och få svenska talanger att stanna kvar så kan vi inte ha bland världens högsta marginalskatter. Räknar vi in sociala avgifter så ligger den svenska marginalskatten på 67 procent, det är inte hållbart”, säger han.
Tobias Krantz är väl medveten om att partierna står långt ifrån varandra när det gäller vissa skatter. Han tror ändå att det finns goda förutsättningar för en bred uppgörelse om forsknings- och innovationspolitiken.
”Jag upplever att vi är i ett läge där partierna rör sig mot varandra. Inte minst för att det finns en ökad medvetenhet om att den globala konkurrensen är på allvar. De här frågorna är långsiktigt avgörande för Sveriges framtida jobb och välfärd”, säger han.