Tillbaka

Skicka artikeln

  • * Om du har ett konto på di.se fylls din e-postadress i automatiskt.

    eller Skapa nytt konto - gratis

Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Kommentar: Demokraterna pustar ut

Uppdaterad 2012-06-28 18:15. Publicerad 2012-06-28 17:58

Foto: Charles Dharapak/Scanpix

Det har kallats det viktigaste utslaget på 80 år i den amerikanska högsta domstolen. Om domstolen hade fällt Barack Obamas vårdreform hade det påverkat amerikansk sjukvård under flera decennier.

Debatten om det amerikanska sjukvårdssystemet har sedan 1960-talet präglats av att alla tycker att det fungerar dåligt men ingen har lyckats göra något åt det. Utmärkande är att vård finansieras av privata försäkringar i stället för med offentliga medel, som i Sverige eller Kanada.

Annons:

Systemet med privata försäkringar har fungerat väl för de flesta som är försäkrade via sina arbetsgivare eller som har råd att betala premierna ur egen ficka, men mindre väl för de över 30 miljoner barn och vuxna som ofrivilligt står utanför och som i praktiken inte har tillgång till sjukvård.

När Barack Obama och det demokratiska partiet efter valet 2008 började skissa på en reform som skulle göra att fler fick tillgång till vård byggde lösningen vidare på systemet med privata försäkringar. En nyckelkomponent var det så kallade individuella mandatet. Det innebär att det blir obligatoriskt för i stort sett alla amerikaner att ha en försäkring, privat eller via arbetsgivaren. I utbyte utlovas subventioner som ska göra att alla har råd att betala premierna.

Vad demokraterna glömde var att amerikaner hatar ordet obligatoriskt och reformen blev startskottet för både protesterna inom Tea Party-rörelsen och den nu världsberömda tvisten i högsta domstolen. Inte sedan HD på 1930-talet sänkte myndigheten National Recovery Administration har så mycket stått på spel.

Reformen var konstruerad så att den knappast hade överlevt om HD hade förklarat att det individuella mandatet strider mot konstitutionen. Om det hade inträffat hade hela vårdreformen varit tillbaka på ruta ett, det vill säga drygt 30 miljoner utan vård och ingen lösning i sikte.

Många demokrater oroade sig med rätta för att det hade kunnat ta ett decennium eller mer innan politikerna orkat försöka igen.

Denna artikel är äldre än 5 dagar och kan inte längre kommenteras

Ladda om sidan

Läser in kommentarer
					

Betygsätt kommentaren Tack! Snitt ( röster)
					  

Betygsätt kommentaren Tack! Snitt ( röster)
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Etiketter i denna artikel

Relaterade artiklar

Annons:
Vinnare och förlorare
17:29 % Senaste
Nordic Mines 20,97 0,75
Allenex 19,90 2,47
RNB Retail and Brands 16,67 0,07
Artimplant B -20,00 0,04
Midsona A -7,14 23,40
Semafo Inc. -6,75 10,77


Dagens rapporter
Inget resultat
Fler världsindex
Nikkei 225 0,67% 15 138,12
Hang Seng Index 0,17% 23 082,68
FTSE 100 Index 0,66% 6 723,06
Frankfurt, DAX 30 0,34% 8 398,00
Paris, CAC 40 0,56% 4 001,27
Dow Jones Industrial Average 0,80% 15 354,40
NASDAQ Composite 0,97% 3 498,97
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Nokia 14 15 19
Ericsson 24 10 3
Nordea 10 8 4
TeliaSonera 5 9 7
Tele2 6 3 2
Tieto 1 4 4
SAS 1 1 5
Net entertainment 3 1 1
PA Resources 1 3 1
Concentric 1 3 0
Björn Borg 0 1 2
Crown Energy 0 2 0
Exini Diagnostics 0 2 0
Xvivo Perfusion 0 2 0
HiQ 0 1 0
Sagax 0 0 1
Telegram

Dagens industri | 113 90 Stockholm | 08-573 650 00 | dise@di.se

© di.se | Ansvarig utgivare: Peter Fellman | PUL | Cookies           Följ oss på Google+  Följ oss via RSS   Följ oss på Twitter  Följ oss på Facebook  Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)