Italiens premiärminister Mario Monti och hans spanske kollega Mariano Rajoy, som är de mest utsatta just nu, kräver snabba åtgärder som lättar på räntetrycket. Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger dock nej, men kommer att pressas hårt under mötet.
I de utkast till slutsatser som förberetts finns inga snabba lösningar på krisen. Inte heller i de förslag som EU:s valde ordförande Herman Van Rompuy ansvarat för att ta fram till mötet. Där nämns till exempel en bankunion med gemensamma insättningsgarantier och någon form av euroobligationer, alltså gemensam upplåning för euroländerna, vilket skulle sänka räntorna för krisländerna men samtidigt höja dem för Tyskland och andra länder med bättre ordning i statsfinanserna.
Förslagen är ett embryo till de mer heltäckande europeiska lösningar som många efterfrågar, men bara ett steg på vägen. I slutsatserna sägs nu att EU-kommissionen före årets slut ska gå vidare och presentera nya lagförslag om gemensam europeisk banktillsyn för alla banker och en europeisk insättningsgaranti.
I den tillväxtpakt som den nye franske presidenten Francois Hollande krävt finns nu utbyggda skrivningar om ungdomsarbetslösheten. Om EU-ledarna godkänner förslagen kommer de att ställa sig bakom målet att unga människor ska få ett jobberbjudande "av god kvalitet", praktikplats eller utbildning inom några månader efter det att de slutat skolan.
EU-ledarna väntas också ge klartecken till en kapitalinjektion på 120 miljarder euro till tillväxtvänliga projekt och åtgärder, men det handlar inte om helt nya pengar. I summan har 10 extra miljarder euro till Europeiska investeringsbanken (EIB) räknats in, liksom ett redan beslutat pilotprojekt för en ny slags obligationer för infrastruktursatsningar samt omprioriteringar av pengar i strukturfonderna.
Merkel kämpar hårdnackat emot euroobligationer och annat som riskerar att minska pressen på krisländerna att reformera och bättra sig. Men Monti och Rajoy har stöd av bland andra Frankrikes nye president Francois Hollande, liksom EU-kommissionen.
En snabb åtgärd som diskuterats och lär komma upp igen under mötet är att låta EU:s krisfond EFSF gå in och köpa statsobligationer för att lätta på räntetrycket för Spanien och Italien.
I utkastet som ska behandlas finns en kompromiss om var domstolen för det nya EU-patentet ska ligga.
Frankrike, Tyskland och Storbritannien har envist kämpat för sina respektive domstolskandidater och därmed blockerat att EU-patentet ska kunna träda i kraft. Nu blir kompromissen att patentdomstolens centrala delar förläggs till Paris medan vissa andra enheter hamnar i London respektive München.
Frågan om ett gemensamt EU-patent, som kommer att bli enklare och billigare för företagen, har förhandlats i åratal. Det har inte gått att nå enighet bland alla 27 medlemsländerna, eftersom Spanien och Italien inte kan gå med på att enbart engelska, tyska och franska blir patentspråk. Därför har övriga 25 EU-länder enats om att gå vidare på egen hand i ett så kallat fördjupat samarbete.