Toppmötet inleds på torsdagseftermiddagen med diskussioner om EU:s långtidsbudget 2014-2020, till en början tillsammans med Europaparlamentets talman Martin Schulz.
Herman Van Rompuy vill att diskussionen fokuserar på hur långtidsbudgeten tillväxt och jobb, samt hur utgifter kan prioriteras för att stödja ekonomiska reformer inom Europa 2020-strategin.
Likt tidigare diskussioner väntas nettobidragsgivare till EU-budgeten, som Sverige, ställas mot nettomottagare.
På torsdagskvällen ska toppmötet sedan diskutera "tillväxtpakten", som väntas bli okontroversiell. EU-länderna uppmanas att genomföra tillväxtfrämjande budgetbesparingar, som att skydda investeringar och i stället skära i löpande utgifter.
Vidare måste ekonomiska reformer, som marknadsliberaliseringar och moderniseringar av statsförvaltningen fortsätta, liksom åtgärder för att upprätthålla bankernas utlåning.
En rad mindre stimulansåtgärder finns också med i tillväxtpakten. Dit hör en kapitalinjektion på 10 miljarder euro i Europeiska investeringsbanken, så att dess utlåningskapacitet kan öka med 60 miljarder euro och leda till totala investeringar på 180 miljarder euro.
"Projektobligationer" på 4,5 miljarder euro ska ges ut för att stödja investeringar i infrastrukturprojekt, enligt utkastet till toppmötets slutsatser.
Dessutom ska EU:s regionalfonder ge lånegarantier för utbildning, strategisk infrastruktur och tillgång till finansiering för småföretag.
EMU-rapporten från Herman Van Rompuy innehåller förslag på en väg framåt för euron mot en bankunion, en budgetunion, stärkt ekonomiskt samarbete och stärkt demokratisk kontroll.
Bankunionens ramverk ska även gälla EU-länder utanför euron, skriver han i förslaget som utarbetades tillsammans med kommissionens ordförande José Manuel Barroso, ECB-chefen Mario Draghi och eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker.
Dock ska förstås vissa aspekter bara gälla euroländerna, fortsätter Herman Van Rompuy. Huvuddelarna består av en gemensam regelbok, europeisk tillsyn av alla banker i EU, en gemensam insättningsgaranti och en gemensam ram för hantering av bankkriser.
I banktillsynen ska den europeiska nivån ha sista ordet för att säkerställa att tillsynen är lika effektiv i hela EU, förklarar han.
"Den europeiska nivån skulle ges tillsynsbefogenheter och rätt att ingripa i förebyggande syfte i alla banker. Dess direkta inblandning skulle variera beroende på bankernas storlek och sort", skriver toppmötets ordförande.
Möjligheten att ECB ska utöva tillsyn över euroländernas banker bör undersökas, menar han.
Vidare bör insättningsgarantin och en avvecklingsfond skötas av en gemensam avvecklingsmyndighet. Fonden ska främst finansieras genom bidrag från banker. Men euroländernas permanenta räddningsfond ESM (Europeiska stabilitetsmekanismen) kan fungera som en sista stoppkloss.
Budgetunionen skulle innebära ytterligare gemensamt beslutsfattande i budgetfrågor. Herman Van Rompuy förespråkar "effektiva mekanismer för att förhindra och korrigera ohållbar budgetpolitik i varje medlemsland" utan att förklara i detalj vad som behövs utöver dagens stabilitetspakt och finanspakt.
Länders upplåning utöver den överenskomna måste motiveras och godkännas gemensamt på förhand, föreslår Herman Van Rompuy.
"Euroområdet skulle kunna kräva förändringar i budgetavsnitt om de bryter mot budgetreglerna", skriver han.
Processen mot gemensamma skuldemissioner ska baseras på kriterier och ske i faser som åtföljs av ökad ömsesidig budgetövervakning.
EU-ordföranden framhåller två alternativ för att delvis ha gemensamma skuldemissioner: dels korta papper i begränsad omfattning och med vidhängade villkor om budgetdisciplin, och dels en gradvis rullning av skuld in i en återköpsfond.
"Olika former av budgetsolidaritet kunde man också föreställa sig", skriver Herman Van Rompuy. Det kan alltså kan betyda transfereringar från välskötta till sårbara länder.
Man måste även definiera EU-budgetens roll i sammanhanget.
EMU-rapporten går in mindre i detalj om stärkt ekonomiskt samarbete. Obalanser måste åtgärdas och kapacitet säkerställas för att hantera globala chocker och konkurrens.
EU bör bygga vidare på befintliga arrangemang inom den europeiska terminen (övervakning av makroekonomiska obalanser) och europluspakten för konkurrenskraft.
Rapporten är ännu tunnare vad gäller stärkt demokratisk kontroll. Långtgående integration kräver mekanismer för legitimitet och ansvarsutkrävande. Ett nära samarbete med Europaparlamentet och nationella parlament blir viktigt, konstaterar Herman Van Rompuy.