Foto: Hasse Holmberg/Scanpix
Nära två miljoner svenska lägenheter måste renoveras före 2050 om Sverige ska klara de uppsatta energimålen. Notan beräknas till 25-50 miljarder kronor årligen, fastslår Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, i en färsk rapport.
”Det är bråttom om vi ska klara målen till 2050. Nu måste vi komma i gång”, säger Jan Nordling, projektledare på IVA, till di.se.
Enligt IVA måste alla hus byggda före 1975, vilket motsvarar 75 procent av det svenska bostadsbeståndet, renoveras före 2050. Samtidigt har Sveriges riksdag beslutat att halvera energianvändningen (per kvadratmeter) i byggnader under samma period.
”Det är nu vi måste passa på. När miljonprogramshusen ändå måste byggas om måste man passa på att öka energieffektiviseringen. Det är femtio år till nästa chans dyker upp”, säger Jan Nordling.
Men det är långt ifrån gratis. Enligt IVA:s beräkningar skulle de nödvändiga renoveringarna och energieffektiviseringarna kosta mellan 25 och 50 miljarder kronor per år fram till 2050. Merkostnaden för energieffektivisering beräknas till 20-40 procent av den totala renoveringskostnaden.
”Åtgärderna för att spara energi måste göras i samband med ordinarie renoveringar. Det blir inte lönsamt att göra det här separat”, säger Jan Nordling.
Även om målet om energieffektivisering har fattats av politikerna i riksdagen vilar huvudansvaret på fastighetsägarna, anser IVA. De måste inse att åtgärderna ger besparingar på längre sikt.
”Vill man locka till sig medvetna hyresgäster finns det ett värde att ha ett hus med en bra energiprofil. Sedan kan jag inte tänka mig att energipriserna kommer att gå ned”, säger Jan Nordling.
IVA lägger i rapporten fram flera förslag för att underlätta energieffektiviseringen. Bland annat föreslås ett nytt renoveringscentrum och att det tas fram en modell för kreditriskgarantier.
”Sedan tycker vi att myndigheterna borde skärpa kraven på energieffektivisering”, säger Jan Nordling.
Senare i år kommer IVA att redovisa en samlad bild av vad som behöver göras för att minska energianvändningen inom hela bostadssektorn, där även småhus och lokaler ingår.
Längre fram kommer även behovet av energieffektiviseringar inom industri, tjänster, transporter, skog och jordbruk analyseras.