Vad domstolen än kommit fram till tros det allmänt få stor betydelse inför presidentvalet i november, då Obama hoppas besegra republikanen Mitt Romney. Beslutet spelar också stor roll för enskilda amerikaner, liksom för hela ekonomin.
Lagen som trädde i kraft för två år sedan innebar att 32 miljoner fler amerikaner fick sjukvårdsförsäkring och att ingen längre skulle kunna förvägras en försäkring på grundval av sin sjukdomshistoria. Reformen anses vara Obamas största politiska framgång, men den är också avskydd i det konservativa lägret.
Centralt för reformen är kravet att varje amerikansk medborgare från och med 2014 ska teckna en sjukvårdsförsäkring. Annars hotar böter. Motståndare till lagen hävdar att kongressen har överskridit sina befogenheter i och med detta krav.
"Om man kan tvingas köpa en sjukvårdsförsäkring, kan man också tvingas att köpa en bil, sparris eller ett gymkort, säger Ken Cuccinelli, republikansk motsvarande riksåklagare för delstaten Virginia.
Obama-regeringen anser å sin sida att kravet är avgörande för reformen och att det handlar inte om tvång, utan om hur sjukvården finansieras. Annars får skattebetalarna ta notan när oförsäkrade får akutvård.
En rad olika utfall av HD:s domslut är tänkbara. Hela reformen, eller bara individkravet, kan underkännas eller godkännas, eller så kan det bli något annat blandat utslag.
Även om HD:s avgöranden ska ske på objektiv, juridisk grund finns det en oro bland liberala att någon av de övervägande konservativa domarna kan fatta ett subjektivt, politiskt motiverat beslut. Oavsett vilket kan det få konsekvenser i årtionden framöver för USA:s sjukvård.