Magdalena Andersson tycker det är bra att Europeiska centralbanken, ECB, är en aktiv aktör i krisen då höga statsskulder även i stora, rika länder gör att det finanspolitiska utrymmet att handla är begränsat.
"Här tror jag att penningpolitiken har större möjligheter att agera smörjmedel än finanspolitiken", säger hon.
Magdalena Andersson har tidigare sagt att hon tycker att Sverige skulle kunna vara en "konstruktiv samtalspartner" när det gäller en gemensam europeisk insättningsgaranti.
"I en akut fas är det i första hand rimligt att det är euroländerna som har en gemensam insättningsgaranti för att lösa den akuta krisen. Att man i hela EU skulle ha en bankunion eller liknande är en mycket större fråga och en fråga på längre sikt", säger hon och tillägger att det inte skulle vara aktuellt att använda svenska fonderade medel.
Hon ser mindre politiska problem med en gemensam insättningsgaranti än med euroobligationer, som skulle kräva större inflytande från andra länder på den egna skattepolitiken.
"Att man skulle ha större inflytande på hur man styr banksektorn eller finanssektorn och reglerar den, där ser jag mindre politiska problem", säger Magdalena Andersson.
Hon tycker inte att det nu går att säga exakt vilken krispolitik som bör föras av den svenska regeringen om det ekonomiska läget i euroområdet skulle förvärras ytterligare och spiller över på svensk ekonomi.
"Det beror helt på vilket sätt det slår, om det blir några tiondelar lägre tillväxt, inte så jättemycket... Skulle arbetslösheten däremot skjuta ytterligare i höjden är det naturligt att ha en finanspolitik som ger möjlighet för aktiva insatser för de som blir arbetslösa, som arbetsmarknadsutbildning, fler komvuxplatser eller fler platser på högskolan. Oavsett gäller det att ha en väl avvägd finanspolitik", säger hon.
Hennes företrädare Tommy Waidelich sade i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt i januari att han ville se tidigarelagda investeringar och stimulera konsumtionen i kommunsektorn och för hushållen, genom ökat underhållsstöd, sänkt skatt för pensionärer eller höjt barnbidrag.
"Det är omöjligt att svara på i dag. Än ser vi ju inga tecken på att det skulle leda till någon dramatisk nedgång i svensk ekonomi och nästa år, 2013, ser bättre ut än 2012", säger Magdalena Andersson.
Hon konstaterar att regeringen i sina prognoser ligger högre än andra bedömare beträffande BNP-utvecklingen för 2013, medan Konjunkturinstitutet i sin senaste konjunkturbedömning återigen hade en dystrare prognos än regeringen. Regeringen spådde i vårbudgeten i april en BNP-tillväxt på 3,3 procent för 2013, medan KI:s prognos är 2,3 procent.
"Om vi har en tillväxt på 2 procent, då är vi ju på väg mot en mer normal konjunkturbana och att ha stora konjunkturstimulanser då är inte aktuellt", säger hon.