Den som föredrar övärlden kan slå till på en olivpress på Korfu som gjorts om till ett 250 kvadratmeter stort fritidshus vid stranden, med utgångspriset 2,1 miljoner euro, motsvarande 18,6 miljoner kronor.
Men alla objekt kostar inte flera miljoner euro, försäkrar vd Yannis Ploumis.
”Det kan vara små objekt också, men på topplägen. Vi kan sälja ett objekt som är värt 200.000-300.000 euro i Kolonaki och vi kan sälja objekt som är värda många miljoner euro i centrum eller på öarna.”
Sedan pristoppen 2008 har priserna fallit med 50 procent i det segment som Ploumis Sotiropoulos verkar i.
”Det är ett enormt fall. Och ur den aspekten, kan du hitta möjligheter idag”, säger Yannis Ploumis.
Nu är det köparens marknad. Objekten tar längre tid att sälja.
”Du har inte bara bättre priser, utan också ett mycket större utbud att välja på.”
Priserna landar inte över utgångspriset, enligt Yannis Ploumis.
”Det är mycket möjligt att förhandla dessa dagar. Det är bara begärda priser. Man kan få ett mycket bättre slutligt resultat när förhandlingen avslutas.”
I Aten är köparna oftast greker, medan de som slår till på bostäder på öarna mest är utländska köpare – från Storbritannien, Tyskland, Frankrike, USA, Mellanöstern och Ryssland. De utländska köparna har blivit fler under krisen, enligt Yannis Ploumis, och är både ”vanliga familjer”, affärsmän och förmögna personer.
Det finns fortfarande en marknad för mer exklusiva objekt, trots den djupa krisen, menar han.
”Livet fortsätter. Det finns alltid folk som vill köpa – om deras liv förändras, om de gifter sig, skiljer sig eller om barnen växer upp. Folk på den här marknaden har normalt sett pengar, även om de inte är opåverkade av krisen.”
Grekland har hittills varit det enda landet i Europa utan ett officiellt fastighetsregister, enligt EU. Det är inget som gör fastighetsaffärerna osäkra eller innebär någon risk för legala dispyter, enligt Yannis Ploumis, men det betyder mer pappersarbete.
”Allting är registrerat, men på många olika små kontor, i böcker på ett gammaldags vis.”
”Det är fruktansvärd byråkrati. Man måste verkligen vara tålmodig. Allt du gör kräver en ansträngning. Det är ett av hindren att göra affärer i Grekland. Det är inte en marknad där du hittar ett objekt och sedan inom en vecka sätter över pengar och gör klart affären. Det tar längre tid.”
Hur reagerar utländska köpare?
”De måste anpassa sig till systemets verklighet.”
Trots byråkratin, den politiska instabiliteten och alla problem i landet, fortsätter de utländska köparna att strömma till, konstaterar han.
”Jag vill inte vara partisk, men glöm inte att Grekland är det vackraste landet i världen när det gäller stränder, natur, arkitektur, historia. Vi har gjort allt vi kan för att stoppa dem från att komma, och trots det, kommer de fortfarande.”
Vad skulle en återgång till drachma betyda för affärerna?
”Det kommer vara ännu ett problem. Hela marknaden skulle behöva förnya sig. När vi hade drachman tidigare och inflationen var hög översattes priserna till vad ägarna ville ha i dollar. Fastighetsmarknaden hittar alltid ett sätt.”
Vad känner du inför valet?
"Jag vet inte vad jag ska svara", säger han och ler försynt.
”Jag är bara ledsen, skulle jag säga, att landet inte kan hitta ett sätt att gå vidare. Det är många människor som är mycket arga, med all rätt, och det är inte bra. De kan inte lita på att någon kan ge dem stabilitet i deras liv. För det är ingen politiker i det här landet som kan ta på sig ansvaret att leda grekerna ur krisen.”