"En anledning till detta är att tillväxten i euroområdet och i den svenska ekonomin väntas försvagas under 2012, vilket påverkar sysselsättningen och hushållens inkomster negativt", skriver Riksbanken.
"Dessutom finns det inte mycket som tyder på att bankerna kommer att bli mindre försiktiga i sin kreditgivning och styrräntan är redan förhållandevis låg", skriver Riksbanken vidare.
Samtidigt saknas inte tecken på att bostadspriserna kan fortsätta att stiga.
"Antalet nyproducerade bostäder har minskat och sannolikt kommer det att dröja innan byggandet ökar. Därtill har andelen hushåll som tror att bostadspriserna kommer att öka under det kommande året stigit snabbt. Under de första månaderna av 2012 har hushållen även blivit mer positiva både vad gäller den egna och den svenska ekonomin. Även mäklare tror att bostadspriserna kommer att stiga framöver", skriver Riksbanken.
Riksbanken konstaterar vidare att hushållens upplåning ökade i en långsammare takt i början av 2012 jämfört med tidigare år, vilket sannolikt främst beror på att bolåneräntorna har stigit och att bolånetaket lett till mer återhållsam kreditgivning.
Bolånetaket har också bidragit till att hushållens belåningsgrad har minskat för första gången sedan början av 2000-talet, och bolånetaket har "troligtvis" även påverkat bostadspriserna.
Riksbanken konstaterar att användningen av blancolån har ökat "något" efter införandet av bolånetaket, men det sker från låga nivåer och inget tyder på att bostadsköpare i någon större utsträckning har utnyttjat blancolån för att kringgå bolånetaket.
Enligt Riksbanken fortsätter "troligtvis" hushållens upplåning att växa långsammare under 2012.
"Även om styrräntan väntas vara förhållandevis låg framöver är det troligt att bolånetaket och en återhållsam kreditgivning från bankerna fortsätter att bromsa tillväxten i upplåningen. Då väntas även hushållens räntekostnader plana ut", skriver Riksbanken.
Enligt Riksbanken kan fundamentala faktorer, som inkomstökningar, låga realräntor, sänkta skatter och brist på nybyggen, förklara dagens nivåer på skuldsättning och bostadspriser, men "det utesluter inte att det finns en risk för negativa realekonomiska konsekvenser om dessa fundamentala faktorer ändras mycket snabbt".