efter barnbyn som en gravid kvinna längtar efter att föda sitt barn", säger Jacqueline Brouka, nationell chef för SOS Barnbyar i Centralafrikanska republiken. Så sätter hon ord på det skriande behovet av hjälp i staden Bossangoa, där den nya barnbyn börjar byggas i september. Di.se samlar in 1 miljon kronor till ett av familjehusen som får namnet Rosa Huset –
klicka här för att bidra till bygget.
Det finns ungefär 38.000 invånare i Bossangoa. Bland dem finns en mycket stor andel barn som är övergivna, lever på svältgränsen och inte har möjlighet att gå i skola. I vattnet runt Bossangoa finns en parasit som orsakar blindhet och här finns många så kallade "ledarbarn" - barn som inte kommer iväg till skolan eftersom de måste leda sina föräldrar och hjälpa till att tigga mat. Dessa barn är en starkt bidragande orsak till att SOS Barnbyar valt att bygga nästa barnby just i Bossangoa.
Tioåriga Nellie är äldst i sin familj och de fem syskonen hjälps åt att leda mamma Elisabet, som varit blind i många år.
"Jag vill ta hand om min mamma. Men jag gillar att studera och skulle gärna bli lärare", säger Nellie.
Familjens hus har förfallit och just nu bor de hos grannarna. Tack vare lite hjälp från en lokal organisation kan Nellie gå i skolan och Elisabet har fått hjälp med att odla lite grödor, men det lilla som kan skördas har stulits av andra. De lokala hjälparbetare som lyssnar på vårt samtal vill gärna att Elisabet ska säga att hon helst av allt vill att alla hennes barn ska få en utbildning, men hennes spontana svar är:
"Jag vill ha mat så att jag kan mätta mina barn".
Stadens myndigheter har ingen möjlighet att hjälpa de utsatta familjerna med mat och skolavgifter. Det finns dessutom brist på allt i området: mat, sjukvård, skolor, bra vägar, jobb, och så vidare.
"Vi har inga resurser utan är beroende av att samla in skatt av de människor som säljer saker på marknaden. Men de kan inte betala och vissa dagar får vi bara in 10.000 CFR (cirka 140 kronor) och det räcker inte ens till att driva det här kontoret", säger Richard Cyriaque Bria, borgmästare i Bossangoa.
De statliga myndigheterna i landet bistår bara med några socialarbetare, resten får Bossangoa klara själva.
"Bossangoa klarade sig bra som stad förr. Men sedan upproret har Bossangoa fallit sönder och de sociala konflikterna har gjort situationen värre framför allt för övergivna barn och barn till blinda", säger Gabriel Baïpo, landshövding i distriktet Ouham.
Själva staden liknar mest en ödslig och glest bebyggd byhåla. Bostadshusen är enkla i lera och halmtak. Enorma mangoträd dignande av frukter ger välbehövlig skugga - det är över 35 grader och vi är nära ekvatorn. Det finns ett hotell, en polisstation, en marknad och några administrativa byggnader.
I utkanten ligger även den bomullsfabrik som tidigare höll hela bygden under armarna. Men fabriken och många andra viktiga byggnader totalförstördes av de regimkritiska rebellerna 2003 och numera räcker kapaciteten bara till för att förädla en liten del av all den bomull som skördas - resten lagras i stora skjul.
Fabriken är statligt ägd men har ett nära samarbete med Kina - all produktion av bomullsfibrer exporteras till Kina och för att utöka kapaciteten finns kinesiska ingenjörer på plats. Landet har även skickat insektsmedel för att öka böndernas skördar och fabrikens föreståndare Ibrahim Hamidou är mycket nöjd.
"När det var statens ansvar att skicka kemikalier blev det alltid försenat. Men med kineserna kommer allt material i tid. De ska hjälpa oss att bygga en ny fabrik så att vi kan komma upp i 45.000 ton per år", säger han.
I den barnby som SOS ska bygga i Bossangoa kommer det att finnas tillgång till förskola, skola och medicinsk klinik även för invånarna i Bossangoa. Organisationen hoppas även ganska snart kunna starta det familjestärkande programmet, som syftar till att hjälpa utsatta familjer med bland annat yrkesträning och mikrolån för att starta egna affärsrörelser.
Vill du göra en insats för Nellie och de andra barnen i Bossangoa? Skänk en slant till Rosa Huset, så att fler barn kan få möjligheten att utbilda sig och vara med och få sitt land på fötter igen.
För att bidra som privatperson - klicka här
För företagsdonationer - klicka här
Fotnot: Nellie heter i verkligheten något annat. Namnet är fingerat av integritetsskäl.
