Astra Zenecas beslut att avveckla sin forskning och utveckling i Södertälje riskerar fortfarande att allvarligt hota Sverige som livsvetenskapsnation. Bara på forskningssidan handlar det om cirka 1?200 anställda, en stor del av dessa utgör spetskompetens inom medicinsk forskning. Astra Zenecas FoU-enheter har sysselsatt 20 procent av alla disputerade som arbetar med privat forskning och utveckling, FoU, i Sverige, och för
15 procent av industrins samlade svenska FoU. Produktionen finns ännu kvar i Södertälje, men när forskningen läggs ned är framtiden osäker.
I och med Astra Zenecas nedläggning riskerar spetskompetens och erfarna forskare att försvinna från Stockholmsregionen och landet. För många kommer Sweden Science for Life Laboratory i Uppsala inte att vara ett alternativ. Därför krävs fler initiativ för att förhindra en allvarlig försvagning av svensk medicinsk forskning och innovation. Såväl regeringen som den politiska ledningen i Stockholms län landsting måste börja uppvisa större handlingskraft.
Vad som borde ske, men som inte sker, är att landstinget och Karolinska institutet knyter till sig de forskare inom neurologi som fram till nu har varit verksamma vid Astra Zeneca i Södertälje. På Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge bedrivs redan i dag framstående forskning inom neurologi med inriktning på alzheimer och demens, ett område som ligger nära till hands för flera av dem som tidigare arbetat på Astra Zeneca i Södertälje. Också i Södertälje har en stor del av forskningen varit inriktad på neurologiska läkemedel.
Genom att utvidga den utveckling och forskning som i dag finns vid Karolinska Huddinge kan redan etablerad och existerande kompetens tas tillvara och behållas. Regeringen och landstinget borde tillsammans upprätta en handlingsplan i detta syfte och dela ansvaret mellan sig för den ekonomiska resursförstärkning som fordras.
De fackliga organisationerna har nyligen sagt att de vill byta ut regeringens särskilda samordnare för Astra Zeneca-krisen, Lars Leijonborg, som inte anses ha vare sig mandat eller tillräckliga personliga kvaliteter. Det må vara hur det vill med det sistnämnda, men det är självklart att samordnaren måste ha ett stort förtroendekapital bland alla inblandande aktörer. En samordnare behöver tillsättas med befogenhet att ta de initiativ som förhindrar en förestående brain-drain.
En satsning på den neurologiska forskningen vid Karolinska Huddinge utgör då en nyckelfaktor.
På samordnarens dagordning bör även finnas de av Karolinska universitetssjukhuset utarbetade planerna på en investering i den så kallade Innovationsplatsen vid Karolinska Huddinge. Innovationsplatsen är tänkt som en mötesplats för forskare från både företag och akademi, studenter samt sjukhuspersonal. På närmare 70?000 kvadratmeter skulle högteknologisk sjukvård med innovation och utveckling kunna blandas. Genom att gå vidare med dessa planer skulle det skapas unika möjligheter när den dagliga vården möter avancerad teknisk simulering, forskning och nya innovationer.
Men den politiska majoriteten i Stockholms läns landsting har i flera år skjutit upp planerna och förefaller fortsätta med det. Det är ur strategisk synvinkel och för långsiktig svensk tillväxt och innovation helt ohållbart. Runt om i världen väntar man inte – konkurrensen är knivskarp för att tillhandahålla ett attraktivt forsknings- och utvecklingsklimat.
Ska vi i Sverige ha ett starkt innovations- och forskningsklimat måste de politiska beslutsfattarna våga se resurser för FoU som en prioriterad budgetpost och sätta innovationsfrågor högst på dagordningen. Klockan tickar för svenska lisvetenskaper.
Helene Hellmark Knutsson,
oppositionslandstingsråd (S)
Anders Lönnberg
vice ordförande FoUU-beredningen, Stockholms läns landsting (S)