Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är de senaste i raden av arbetsmarknadsparter att sluta avtal. Avtalet innebär förutom löneökningar att ytterligare en bransch inför ungdomsanställningar. Ungdomar kan arbeta för 75 procent av ingångslönen under ett år, mot att anställningen innehåller 25 procent utbildning.
"Vi är positiva till att fackförbunden genom avtal gör det lättare att bereda ungdomar arbete", säger Per Bardh.
Folkpartiledaren Jan Björklund sade på söndagen att kommunalavtalet är ett genombrott för ungdomslönerna och ett steg mot att minska ungdomsarbetslösheten. Men Kommunal avfärdar Björklunds kommentar.
"Han tror att Kommunal har godtagit att ungdomslönerna sänks - men så är det inte. Han ser vad han vill se", skriver Kommunals ordförande Annelie Nordström i ett blogginlägg.
Per Bardh avfärdar också att avtalet skulle handla om lägre löner.
"Det är en kombination av arbete och utbildningsinsats. För arbetet får man kollektivavtalsenlig lön, det är utbildningsdelen som inte betalas."
I mitten av april slöt Handels ett liknande avtal med Svensk Handel. Där gäller det ungdomar upp till 20 år som har gått handelsprogrammet på gymnasiet. Detaljerna är ännu inte klara, men principen är densamma som för de kommunanställda.
Det avtalet berömdes av Annika Qarlsson (C) och innebär enligt henne ett indirekt erkännande av att höga ingångslöner gör det svårt för ungdomar att få jobb. Helt fel, enligt Per Bardh.
"Det har ingenting med ingångslönerna att göra. Man får 75 procents lön för att man arbetar 75 procent."
Även IF Metall har ett motsvarande avtal sedan 2010, med skillnaden att andelen utbildning avtalas lokalt och kan vara mer än 25 procent.
Det finns inget problematiskt med att allt fler LO-förbund skaffar ungdomsavtal, tycker Per Bardh.
"Jag är mycket trygg med att det inte finns något förbund som kommer införa sämre anställningar för unga."