"Eftersom hela livet räknas gäller det att kolla upp vad som gäller i det land där man jobbar. Man kan bli negativt överraskad", säger Kristina Kamp, ekonom vid Pensionsmyndigheten.
Personer som flyttar utomlands och jobbar i ett annat EU-land kan vanligtvis tillgodoräkna sig pension därifrån, eftersom EU-länderna samarbetar. Det gäller även den som jobbar i Island eller Norge. Sverige har också samarbete med vissa länder utanför EU kring pensioner.
Men med Kina och Australien, som är med på tio-i-topp-listan över de vanligaste länderna för svenskar att utvandra till, finns inget samarbete kring pensioner. Den som har arbetat i ett land som Sverige inte har några avtal med får själv ansöka om pension i det landet. Problemet är att man i vissa länder kan behöva arbeta så lång tid som fem-tio år innan man får rätt till pension i framtiden, enligt Kamp.
Den som pluggar utomlands och får bidragsdelen i studiemedlen kan däremot tjäna in lite svenska pensionsrätter under sina studieår. Unga som pluggar med studiemedel eller får a-kassa i Sverige tjänar också in pensionsrätter.
"All deklarerad inkomst upp till ett tak på 34.125 kronor i månaden, 7,5 inkomstbasbelopp, ger pension. Pluggar man på högskolan är bidragsdelen pensionsgrundande, och den som har sommarjobb och betalar skatt får pensionsrätter från första kronan, förutsatt att man tjänar så mycket att man betalar skatt", säger Kristina Kamp.
Viktiga faktorer för att få en hög pension i framtiden är att börja arbeta så tidigt som möjligt. Att jobba svart sänker däremot den framtida pensionen. Det är också viktigt att inte plugga längre än man måste.
"Man ska möjligtvis ta sig en funderare om man verkligen tjänar på att plugga ett år till, speciellt om man inte kan vänta sig att det leder till något, till exempel högre lön. Fast ytterligare studier kan ju samtidigt göra det lättare att få ett jobb så plugga kanske inte är fel ändå", säger Kristina Kamp.