På söndagen hålls den första omgången i Frankrikes presidentval. Allt tyder på att den sittande presidenten, konservative Nicolas Sarkozy, och socialisten Francois Hollande går vidare till den andra omgången, som hålls den 6 maj. Båda kandidaterna ligger i opinionsmätningarna kring strax under 30 procent, vilket är ungefär dubbelt så mycket som närmaste medtävlare men långt ifrån de 50 procent som krävs för att bli vald direkt.
”Det är givet vilka som går visare till den andra omgången. Nu börjar det inte alltid lätta jobbet med att behålla väljarbasen och samtidigt attrahera mittenväljarna”, säger William Keylor, professor i modern fransk historia vid universitetet i Boston, till nyhetsbyrån Bloomberg.
Osäkerheten inför valet har fått franska marknadsräntor att stiga den senaste tiden. Tioårsräntan ligger nu lite över 3 procent, vilket är den högsta nivån på två månader. Ett rykte om lägre kreditbetyg har bidragit till att driva upp räntorna och även priset för att skydda sig mot en fransk betalningsinställelse har ökat.
Marknadens oro beror dels på valet i sig, dels på att det mesta tyder på att Francois Hollande vinner. Han har bland annat lovat att riva den reform som höjde pensionsåldern från 60 till 62 år, att införa en högsta inkomstskatt på 75 procent och vill i större utsträckning använda skattehöjningar för att få ned skulder och underskott. Inget av detta väntas bidra till att öka konkurrenskraften och lyfta tillväxtpotentialen.
Men när det gäller finanspolitiken i stort är det inte mycket som skiljer huvudkandidaterna åt. Båda har lovat att få ned budgetunderskottet, som enligt IMF blir 3,9 procent nästa år, till 3 procent.
”Skillnaderna mellan Hollande och Sarkozy när det gäller statsfinanserna ska inte överdrivas. Dessutom kommer räntemarknaden att tvinga nästa president till en tuff politik när det gäller budgetunderskottet”, skriver SEB i en kommentar.
Snarare är det Francois Hollandes uttalanden om EMU:s färska finanspakt och om ECB som skapar oro. Den under stor vånda framvärkta pakten vill han modifiera, lite oklart hur. När det gäller ECB har tonläget skruvats upp de senaste dagarna. Francois Hollande har bland annat sagt att centralbanken borde få köpa statspapper direkt av medlemsländerna. Det är i dag strikt förbjudet enligt Europafördraget och något av ett rött skynke för Tyskland. Han har också uppmanat ECB att föra en mer expansiv penningpolitik.
Men även Nicolas Sarkozy har gjort ECB till ett slagträ och de flesta bedömare räknar med att Francois Hollande kommer att tona ned vänsterretoriken både inför den andra valomgången och när han blivit vald. Det starka stödet, kring 15 procent, för den mer hårdföra vänsterkandidaten Jean-Luc Melenchon kan dock göra det svårt.
”Jag manar er, vänsterkamrater som lyssnar och tvekar, kom och hjälp oss att inte bara vinna över extremhögern utan också höja vänsterns krav”, sa han inför 60.000 åhörare vid ett avslutande kampanjtal i Paris, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.