Den borgerliga regeringen halverade 2009 arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år just för att göra gruppen mer attraktiv, en lättnad som kostar cirka 16 miljarder kronor årligen. Reformen har dock inte gett några större effekter på arbetslösheten bland unga, något som regeringen hävdat beror på att reformen sjösattes i samband med att finanskrisen slog till.
Kritiken mot reformen har dock varit hård från oppositionen och även tunga ekonomer är skeptiska. De hävdar att reformen kostat för mycket i förhållande till vad den gett i form av nya jobb.
Enligt Svenskt Näringsliv har reformen haft betydelse – trots att det inte syns i arbetslöshetssiffrorna.
”Många företag har uppgett att det har haft en effekt och att de har valt att rekrytera fler unga”, säger Patrik Karlsson.
”Men skillnaden i kostnad är fortfarande inte så stor mellan en erfaren och en oerfaren och därför upplevs den ändå som värd att betala i många fall.”
Men vilar det inte ett ansvar på företagen att också rekrytera unga och ge dem den första arbetslivserfarenheten och kanske även utbildning?
”Det är precis det företag gör varje dag. Det fattas tusentals rekryteringsbeslut om ungdomar varje månad. De som vill skyffla över ansvaret på företagen gör det väldigt lätt för sig, det är ju företagen som fixar den sysselsättning vi har.”
En annan käpphäst för näringslivets organisationer är att förändra slopa turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd, Las. Regeln om att de med längst anställningstid har starkast anställningsskydd påverkar den inbördes konkurrenskraften mellan generationerna till de ungas nackdel, enligt Svenskt Näringsliv. De unga åker helt enkelt ut först när i en lågkonjunktur, och det kan få långvariga effekter.
”Forskning visar att arbetslöshet i tidig ålder är väldigt skadligt. De här personerna får ofta lägre livsinkomst och sämre jobb- och karriärmöjligheter längre fram i livet”, säger Patrik Karlsson.
Förändrade turordningsregler skulle dock öka sannolikheten för att äldre personer sägs upp. Men för dem är ändå arbetsmarknaden bättre, resonerar Patrik Karlsson. Det visar inte minst erfarenheterna från de omställningsorgan som fack och arbetsgivare äger tillsammans och som används när företag tvingas säga upp personal.
”De äldre lyckas i väldigt hög utsträckning få ett nytt jobb eftersom de har erfarenhet och kompetens”.
Den tredje punkten som måste förbättras är kopplingen mellan företagen och högskolorna.
”Vi kan se skillnader när vi mäter mellan högskolorna. Om studenterna har någon form av samverkan med det lokala näringslivet så får de i högre utsträckning jobb.”