Under helåret 2011 krympte Greklands ekonomi med 6,8 procent. Sedan början av recessionen har landets BNP minskat med 16 procent, skriver tidningen Kathimerini. Och någon ljusning syns inte till. Siffror för det fjärde kvartalet i fjol visade att raset tilltog i jämförelse med det tredje och de nya åtstramningar Grekland ska genomföra för att få ännu ett nödlån riskerar att ytterligare dra ned tillväxten.
”På den nu inslagna vägen, som enligt mig inte är hållbar, kan vi mycket väl få se Greklands BNP krympa med 25-30 procent vilket vore historiskt. Det är en katastrofal kris för dem”, säger Uri Dadosh, tidigare ekonom på Världsbanken och nu på tankesmedjan Carnegie Endowment, enligt Kathimerini.
Argentinas ekonomi krympte med omkring 20 procent innan landet ställde in betalningarna 2001 och Lettlands BNP sjönk med hela 24 procent under åren efter 2008. Grekland kan alltså vara på god väg mot ett än djupare fall. En skillnad är att Greklands recession är så utdragen. 2012 blir det femte året med BNP-fall.
”Det är hemskt. Om man kunde säga att det värsta med hyfsad sannolikhet är över vore det annorlunda. Men det kan man inte. Det är en utdragen mardröm”, säger Mark Weisbrot på tankesmedjan Center for Economic and Policy Research,CEPR, enligt Kathimerini.
Andra exempel på djupa ras är Zimbabwe, vars ekonomi kollapsade under åren efter millennieskiftet, och Ryssland, där BNP krympte med uppskattningsvis 44 procent under åren 1989-1998. Men då sammanföll det ekonomiska raset med Sovjetunionens sammanbrott.
Ett av Greklands många problem är att de åtgärder som vidtagit i det närmaste uteslutande handlat om att skära ned på kostnader. Mycket lite har gjorts för att förbättra tillväxtpotentialen. Besparingarna har dock haft effekt. Den så kallade primärbalansen, som visar budgetbalansen före räntebetalningar, var minus 10,4 procent 2009 och beräknas bli plus 0,2 procent.
”Även om de inte får något erkännande för vad de gjort finns det inte många länder som har minskat sitt primära underskott så snabbt som Grekland har”, säger Andrew Kenningham på analyshuset Capital Economics, enligt Kathimerini.
Eftersom Grekland har så stora ränteutgifter väntas det totala budgetunderskottet bli landa på 4,7 procent. Långivarna i trojkan vill därför att det primära överskottet ska upp till 5 procent av BNP.
Mark Weisbrot på CEPR tycker att Grekland borde lämna EMU, på samma sätt som Argentina övergav kopplingen till dollarn.
”Min gissning är att de skulle klara sig ganska bra, precis som Argentina. De skulle få en kort kris och sedan komma ur den och växa fort”, säger han, enligt Kathimerini.