close
Tillbaka

Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Di:s bostadsråd: Så
kortas bostadsköerna

Uppdaterad 2012-11-27 13:11. Publicerad 2012-11-27 12:25

Foto: Claes-Göran Flinck

En kriskommission behövs för att minska segregationen och korta bostadsköerna. Det föreslår Di:s nystartade bostadsråd efter sitt första möte. Fler och billigare bostäder är nyckelfrågan för att få bostadsmarknaden att fungera.

Hopplöst långa bostadsköer, svarta hyreskontrakt, svindlande priser i storstäderna och stentuffa lånekrav är några av problemen som gör bostadsfrågan högaktuell för många. 

Annons:

Fakta

Det här är Di:s Bopanel

Annika Winsth
Titel: Chefsekonom på Nordea.
Bostad: Villa i Enskede.
Gör med boräntan: ”Lånen är inte så stora och bundna vid olika tillfällen då jag i ränteanalyser har rekommenderat bindning. Jag försöker leva som jag lär.  Den som ­binder i dag på fem år binder på ganska bra nivåer.”

Tor Borg
Titel: Chefsekonom på SBAB.
Bostad: Bostadsrätt i Hammarby sjöstad.
Gör med boräntan: ”Vi har 80 procent bundet, det löper ut under 2013.”

Hans Lind
Titel: Professor i fastighets­ekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH.
Bostad: Radhus i Farsta.
Gör med boräntan: ”Vi har inte så mycket lån, men historiskt har vi bundit våra lån vid olika tillfällen. Jag är inte så road av privatekonomi och det är skönt att veta vad månadsutgiften är. Nu har vi en stor del rörligt.”

Gunilla Nyström
Titel: Privatekonom SEB.
Bostad: Villa i Askim.
Gör med boräntan: ”Jag har väldigt lite rörlig ränta, det mesta på femårig bunden och tagen vid olika tillfällen.”

Rickard Engström
Titel: Fastighetsmäklare på ­Mäklarringen samt doktorand vid KTH.
Bostad: Nyligen inköpt villa med stort renoveringsbehov i Täby.
Gör med boräntan: ”Rörligt, när bankerna rekommenderar att man ska binda gör jag tvärtom.”

Därför har Di samlat fem av landets ledande experter på bostadsmarknaden i Bostadsrådet. Ett par gånger om året ska Bostadsrådet samlas för att diskutera de mest brännande frågorna.

Från Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, KTH, kommer Hans Lind, professor i fastighetsekonomi. Bankerna är representerade genom chefsekonomerna Annika Winsth på Nordea och Tor Borg på SBAB. 

Gunilla Nyström är SEB:s privatekonom och har koll på hushållens humörsvängningar i bostads- och räntefrågor genom en månatlig Boprisindikator och Rickard Engström är fastighetsmäklare på Mäklarringen i Täby men också doktorand på KTH.

Bostadspriserna har dubblats på tio år, har vi en prisbubbla?
”Nej, men vi måste vara vaksamma på utvecklingen. En långsiktig diskussion om amorteringar bör föras. Jag tror inte att priserna kommer att stiga i lika hög takt som tidigare, mer en stabil utveckling”, säger Annika Winsth.

Hans Lind ser inte heller en klassisk bubbla, och pekar på två stabiliserande faktorer.

”Dels har så många hushåll rörlig ränta som tenderar att falla i sämre tider. Dessutom kan man vänta med att sälja när efterfrågan sjunker”, säger han.

Tor Borg varnar för den dag när räntorna vänder uppåt.

”Vi har reala huspriser som är de högsta någonsin och en hög skuldsättning, men så länge som vi har låga räntor så tror jag inte på stora prisfall. Det som skulle kunna framkalla ett prisfall är högre räntor, marknaden är räntekänslig”, säger han.

Mäklarbranschens representant i Di:s bostadsråd är säker på att vi inte har en boprisbubbla.

”Absolut inte. Det är också en generationsfråga, vår generation är beredd att betala mer för sitt boende. Dessutom har skicket på den genomsnittliga bostaden stigit”, säger Rickard Engström.

Hushållens snabbt växande skulder, framför allt beroende på att bolånen stiger i takt med prisutvecklingen, debatteras flitigt av Riksbanken, Finansinspektionen och tunga politiker. 

I snitt är lånen drygt 170 procent av hushållens disponibla inkomst. Men det är inte ett akut problem, anser Di:s Bostadsråd.

”Nej, ränteutgifterna minskar och de disponibla inkomsterna har ökat”, säger Richard Engström.

Gunilla Nyström är inte heller oroad.

”Andelen av boendekostnaden i förhållande till disponibel inkomst har legat nästan konstant på 29 procent sedan 1980. För tillfället är det lägre än så”, säger hon.

"En skillnad mot tidigare är att många som har fyllt 50 år lånar för att renovera. Det är en skillnad mot tidigare generationer, som tyckte det var viktigare att bli skuldfria än att höja sin egen livskvalitet. För det enskilda hushållet är det rationellt, man kanske ökar belåningen från 30 till 40 procent och tycker man har råd med det”, säger Gunilla Nyström.

Från forskarhåll efterfrågar Hans Lind ett djup i debatten.

”Många hushåll som säljer är lågt belånade, medan köparna däremot tar upp större lån som dock inte behöver vara så stora. Det sker en naturlig skulduppbyggnad genom demografin i Sverige”, säger han.

”Vi har inte den statistiken, därför vet vi inte om vi ska oroa oss. Min gissning är att vi inte behöver göra det, det är inte de högst belånade som lånar mer.”

”Man går nog in med lägre belåning i dag än för tre år sedan. Det är konstigt att politiker och Riksbanken går i taket på grund av skuldökningen”, säger Hans Lind.

Annika Winsth vill också ha en fördjupad syn på skuldsättningen.

”Egentligen borde man sätta skulderna i relation till hela sparandet, även det i den offentliga sektorn. Sverige har ett stort sparöverskott i hela ekonomin. Vi har riggat systemet helt annorlunda i Sverige, där vi inte själva sparar till sjukvård eller pensioner på samma sätt som i andra länder”, säger hon.

”När hushållen ökade sina skulder i en takt av 10 procent var det oroande, men där är vi inte i dag”, säger Annika Winsth som vill angripa orsakerna till att vi lånar allt mer:

”Man fokuserar för lite på grundproblemet, nämligen utbudet av bostäder. Vi har Europas snabbaste urbanisering och människor flyttar till städerna. Då stiger priserna och skulderna går upp.”

Den svenska bostadsmarknaden brottas med så många problem att Bostadsrådet efterlyser krafttag för att lösa upp alla knutar och få en fungerande marknad.

”Det politiska systemet kan inte hantera frågorna. De politiska partierna måste bli överens, även över blockgränserna. Här behövs någon typ av kriskommission”, säger Hans Lind.

”Socialdemokraterna och Moderaterna måste låsas in i ett rum och inte släppas ut förrän det är överens. Med många saker på agendan är det lättare att ta och ge”, säger han och får medhåll av Annika Winsth.

”Det är centralt att se till helheten och till konjunkturläget. Nu rycker man i en tåt här och en där, av typen bolånetak”, säger hon.

Trots att Di:s Bostadsråd inte ser skulderna som alarmerande tycker Hans Lind ändå att ett av recepten för att minska skuldsättningen, minskade ränteavdrag för lån, är en bra åtgärd.

”Ränteavdragen kan tas bort. Det är fördelningspolitiskt snett att stimulera äganderätt och ha avdrag för konsumtion. Det måste dock trappas ned under lång tid, och det handlar om tajmning. Nu har vi låga räntor vilket skulle göra det lättare”, säger han.

Annika Winsth från Nordea är inne på samma spår.

”Danskarna trappar ned ränteavdraget med 3 procentenheter över en tioårsperiod, det är en intressant lösning där människor hinner anpassa sig”, säger hon.

Det här är tongångar som fastighetsmäklare inte uppskattar.

”Det är viktigt att ha klara och tydliga spelregler, inte bara över en mandatperiod. Folk som äger bostad i dag har ränteavdrag med i sina kalkyler, det är inget bra alternativ att ändra deras förutsättningar. Det finns andra fördelningspolitiska åtgärder eller styrning av konsumtion”, säger Rickard Engström.

Han får dock genast mothugg.

”De kan ju kompenseras med skattelättnader på till exempel arbete”, säger Annika Winsth.

Debatten om ökade amorteringskrav är också en fråga som delar Bostadsrådet.

”Amorteringskrav är ganska lätt att kringgå. Du kan ta andra lån i stället. Men en rekommendation på amortering ned till 70 procent är sunt”, säger Tor Borg.

Hans Lind tror däremot att det går att lösa ”med lite fantasi”.

”Vi pratar om en social bostadspolitik och att slå vakt om grupper som har det sämre stället, samtidigt görs ju allt för att hindra ungdomar att komma in på den billigaste boendeformen. Det är bättre med ett amorteringskrav jämfört med bolånetak för den som ska in på bostadsmarknaden”, säger han.

”Att det här inte har kommit upp mera beror på att Socialdemokraterna tycker att hyresrätter är så kul. De vill hålla kvar folk i hyresrätter av någon obegriplig anledning”, säger Hans Lind.

”Människor vill äga sin bostad. Ingen ute i världen ser en naturlig koppling med att vänstersympatisörer ska bo hyresrätt”, säger han.

Även Annika Winsth är bekymrad över ökad segregation, men amorteringskrav är inte rätt väg att gå.

”Amorteringskrav är sämre ur en aspekt, att många har andra lån med sämre villkor som bör betalas av först. Amorteringskrav blir ett tvångssparande i bostäder, vill vi att spelplanen ska se ut så? Normalt är det en poäng att sprida sparandet över flera tillgångar”, säger hon.

Svenska bygginvesteringar är bara hälften av genomsnittet inom OECD-länderna och bostadsköerna är extremt långa på många håll. Vad kan göras åt bostadsbristen i Sverige?

”Vi måste kunna bygga enklare och billigare. Jag var nyligen i München i Tyskland för undersöka deras bostadsmarknad, där har man inga bostadsköer och planprocesserna går mycket snabbare”, säger Rickard Engström.

Annika Winsth är inne på samma spår.

”Man måste göra många saker och attackera på bred front. Kommunernas sätt att ge mark är ett problem, bygg- och planprocesserna drar ut på tiden. Miljökrav ska vi ha, men det behövs någon typ av standardisering”, säger hon.

Hans Lind ger kommunerna en stor del av skulden.

”Ett gigantiskt problem är det kommunala planmonopolet, de har för stor makt att bestämma över marken. Ingen kommun har intresse av att det flyttar in invånare med lägre inkomster i kommunen. Än så länge är läget väldigt låst, och därför kommer huspriserna inte att falla”, säger han.

Tor Borg efterlyser ökad konkurrens:

”Hela bygg- och bostadsmarknaden präglas av oligopol. Det finns inget intresse från byggföretagen att bygga billiga bostäder”, säger han.

Flera i Di:s Bostadsråd skulle gärna se en förändrad hyreslagstiftning.

”Men jag har gett upp diskussionen kring en friare hyressättning, det finns inget parti som vill ha det. En stegvis upptrappning under tio år till marknadsnivå vore dock det allra bästa. Sen får man lägga in sociala skyddsnät med exempelvis extra bostadsbidrag till pensionärer”, säger Hans Lind.

”Det är en skandal att de som ställs utanför bostadsmarknaden för att de inte har råd eller inte har köat länge inte har några vita möjligheter att ta sig in”, säger han.

Rickard Engström menar att hyresregleringen tvärtemot intentionerna har skapat segregation.

”Man måste ta bort hyresregleringarna. Politikerna har bäddat för ett uselt system och flyttat pengar till oseriösa svartmäklare”, säger han.

För landets alla småhus- och villaägare är sannolikt Riksbankens räntebesked i mitten av december den viktigaste händelsen före årsskiftet. Hans Lind tycker inte att Riksbankens räntepolitik är något att ligga sömnlös för.

”Riksbanken vill gärna att bopriserna faller lite, men absolut inte mycket. Då slår det igenom på konsumtionen. Det rationella hushållet inser att räntan sänks ytterligare om vi ser tendenser till stora prisfall", säger han.

Tjänster

Annons:

Denna artikel är äldre än 5 dagar och kan inte längre kommenteras

Ladda om sidan

Läser in kommentarer
          

Betygsätt kommentaren Tack! Snitt ( röster)
					  

Betygsätt kommentaren Tack! Snitt ( röster)
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
I dag -46,53 Pkt
2015-07-07 09:00 - 17:30
DJI -0,26% 17 683,58

Dow Jones Industrial Average

-0,26%

Skapad 2015-07-06

Dietbolag rusade på budrykte

DOW JONES. Greklandsoron slog även till på andra sidan Atlanten.

Annons:
I dag -26,66 Pkt
2015-07-07 09:00 - 17:30
OMXS30 -1,72% 1 526,94

OMXS30

-1,72%

Skapad 2015-07-06

Oro för grexit
tyngde börsen

STOCKHOLM. Grekland skapade sur stämning på börsen.

Annons:
I dag -827,83 Pkt
2015-07-07 09:00 - 17:30
HSI -3,18% 25 236,28

Hang Seng Index

-3,18%

Skapad 2015-07-06

Asien skakat

GREKFROSSA. Vinsten för nej-sidan ger börserna en smäll. (4)

Etiketter i denna artikel

Fakta

Di kopplar greppet om bostadsfrågan

Få ekonomiska frågor påverkar vår privatekonomi så mycket som boendet. Kostnaderna utgör en allt större del av våra utgifter och hur vi bor är ett hett samtalsämne.

Därför utökar Di nu ­bevak­ningen av ämnet, med början i dag i form av vårt ­nyinrättade bostadsråd där några av Sveriges främsta experter analyserar läget.

Har vi en boprisbubbla? Vad ­händer egentligen med skuldsättningen när räntorna vänder uppåt? Och bygger vi för ett hållbart samhälle? Det är några av de frågor som vi ska belysa framöver. Självklart i alla våra kanaler; här i papperstidningen, på di.se, i magasinen – och i interaktion med våra läsare. 

Häng med – så att du inte missar en av samhällsekonomins just nu viktigaste debatter.

Peter Fellman, chefredaktör

Vinnare på förorten

Analys Så blev de börsens vassaste fastighetsbolag.

Annons:
Annons:
Vinnare och förlorare
17:29 % Senaste
Anoto Group 23,81 1,30
Image Systems 8,99 3,03
Nordic Mines 7,69 0,01
Midsona A -9,07 34,10
G5 Entertainment -5,07 31,80
Ratos A -4,80 59,50
Fler världsindex
Nikkei 225 -2,08% 20 112,12
Hang Seng Index -3,18% 25 236,28
FTSE 100 Index -0,76% 6 535,68
Frankfurt, DAX 30 -1,52% 10 890,63
Paris, CAC 40 -2,01% 4 711,54
Dow Jones Industrial Average -0,26% 17 683,58
NASDAQ Composite -0,34% 4 991,94
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Ericsson 21 13 4
Nordea 22 12 4
TeliaSonera 9 9 10
Tele2 11 7 8
Atlas Copco 9 13 2
Nokia 11 12 0
Betsson 13 3 1
Handelsbanken 0 7 7
Assa Abloy 4 5 2
NetEnt 5 3 2
Gränges 9 0 0
Concentric 8 1 0
Tieto 2 5 1
Opus Group 0 8 0
Axfood 1 1 6
Hexpol 5 2 0
Tethys Oil 2 5 0
PledPharma 0 7 0
Victoria Park 4 1 0
Wallenstam 1 4 0
Telegram
Bästa bolåneräntorna
Annons:

Aktuella priser fakturaköp

Ditt kreditbetyg Avgift*
AAA 1,26%
AA 1,73%
A 2,17%
B 2,74%
C 3,13%

*Genomsnittspriser juni 2015

samarbete med fakturino.se
RESEVALUTOR
Resevalutor
SEK/
/SEK
samarbete med forex
BILPRISKOLL

BILPRISKOLL

samarbete med bilpriser.se
Börskoll
ANOT
23,81
MSON A
-9,07
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 113 90 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Peter Fellman | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)