ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter Debatt

Debatt: Industrin är avgörande

I veckan varslades 1 550 anställda på Ericsson. Ny forskning visar att det är ­avgörande för svensk ekonomi att de stora teknik- och kunskapsintensiva företagen finns kvar i landet. De har inte bara stor regional betydelse för jobben, utan står också för 92 procent av de privata FoU-investeringarna. Det skriver forskarna Pontus Braunerhjelm, Martin Andersson, Olof Ejermo och Per Thulin.

Sedan ett par decennier har det hävdats att tillverkningsindustrins betydelse för svensk ekonomi kraftigt har minskat och att vi nu med full kraft går in i det postindustriella tjänstesamhället. Därför skulle det inte heller spela någon större roll om företag som Sony Mobile eller ­Astra Zeneca drar ned på verksam­heten i Sverige eller rent av lämnar landet, åtminstone inte så länge som nya och växande innovativa företag i tjänstesektorn tar vid.


Precis som
Leif Johansson (Di ­Debatt 5/11) hävdar vi, med grund i nyligen publicerad forskning vid ­Entreprenörskapsforum och Circle, att detta är en grovt förenklad bild av den svenska industrins betydelse. En globalt konkurrenskraftig och vital tillverkningsindustri har en avgörande betydelse för svensk ekonomis framtida utveckling i kraft av sin roll för sysselsättning, export, forskning och utveckling, FoU, samt spridnings­effekter till andra delar av närings­livet.


Visserligen har
näringslivet tjänste­fierats. Såväl företagsnära som hushållsnära tjänster har vuxit mätt i antal sysselsatta och likaså har tjänsteinnehållet i traditionell industriproduktion ökat markant. Men de 20 största multinationella industriföretagen dominerar fort­farande svenskt näringsliv i ett flertal avseenden. De svarar för:


º92 respektive
64 procent av näringslivets satsningar på FoU inom hög­teknologisk och medelteknologisk ­industri (läkemedels-, telekom-, delar av fordonsindustrin),


º35 procent
av Sveriges varuexport, 50 procent av nettoexporten och 80 procent av högteknologisk export,


º24 procent
av ­industrins sysselsättning (trots en hög kapitalintensitet), 40 procent av industrianställda med lång universitetsutbildning, 60 procent av forskarutbildade och 50 procent av jobben som kräver ­teoretisk specialistkompetens,


º11 procent
av ­näringslivets förädlingsvärde som i snitt är dubbelt så stort per anställd jämfört med övriga företag, vilket innebär en betydligt ­högre löne­utbetalningsförmåga.


Borrar man
djupare i statistiken framgår också att bara åtta företag är verksamma inom högteknologisk industri.


Men dessa
svarar för över 60 procent av landets sysselsättning inom högteknologisk produktion, 92 procent av alla privata FoU-satsningar, 72 procent av alla anställda inom sektorn med forskarutbildning samt 67 procent av alla anställda med längre universitetsutbildning. Att ­behålla de största företagen är därför helt avgörande för Sveriges framtid som kunskapsnation.


Men också
den regionala utvecklingen är beroende av särskilt industriföretagens lokaliseringsbeslut. Alldeles färsk forskning visar att om 10 kvalificerade industrijobb försvinner från en region leder det på sikt till att ytterligare 30 jobb inom tjänstesektorn lämnar samma region.


Det finns
också en rad andra spridningseffekter. Bland annat spiller storföretagens forskning över och ­bidrar till andra företags produktivitet. Storföretagen utgör också en plantskola på managementnivå, ­bidrar med internationaliserings­kompetens och till ett i regel framgångsrikt entreprenörskap genom ­avknoppningar.


En förutsättning
för positiva spridningseffekter är således att de svenska stora multinationella industriföretagen finns kvar i Sverige. Nedläggning av dessa företags verksamheter kan initiera en negativ ­utveckling som innebär att basen för ett växande kunskapsintensivt och högförädlande näringsliv försvagas.


Sveriges attraktionskraft
i en alltmer rörlig och global ekonomi faller tillbaka, tillgång till kvalificerad ­arbetskraft minskar och miljön för ­avancerad FoU och produktion tunnas gradvis ut.


Det är
följaktligen av stor, för att inte säga avgörande, vikt att Sverige förmår behålla de stora kunskaps- och teknikintensiva multinationella företagen. Sverige befinner sig i knivskarp konkurrens med andra länder om ­investeringar, kompetens och entreprenörskap.

Avviker skattemiljön alltför mycket från den i andra länder vad gäller till exempel inkomster, optioner och kapital, brister det i tillgång på kompetens eller upplevs regelbördan som alltför tung, kan det förväntas påverka företagens investerings- och ­lokaliseringsbeslut.


Effekterna, liksom
svensk ekonomis sårbarhet, kommer inte att vara omedelbart uppenbara utan syns först på sikt. På motsvarande sätt kan en politik som bidrar till etablering eller expansion av storföretag i Sverige föra med sig positiva effekter där kompetensbasen och kunskapsinnehållet i Sveriges näringsliv successivt förstärks.


Sverige har
ett mycket gott utgångsläge för att utforma en politik som lyfter fram oss som en ledande entreprenöriell, innovativ och framåtblickande kunskapsnation. Det framtida utfallet bestäms av politiken i dag.


Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum och ­professor KTH

Martin Andersson, professor, Circle, Lunds universitet och BTH, Blekinge tekniska högskola
Olof Ejermo, docent, Circle, Lunds universitet
Per Thulin, ekon dr, KTH och Entreprenörskaps­forum

Tyck till