Underhållet av järnvägen har varit kraftigt eftersatt i alldeles för många år. Detta har medfört att bäst före-datum redan passerats på vissa komponenter. Tågresan har blivit sårbar samtidigt som fler använder spåren. Sedan alliansregeringen fick väljarnas förtroende 2006 har satsningarna på drift och underhåll fördubblats. Under senaste året har vi även grundligt, med Trafikverkets hjälp, sett över hur järnvägen mår liksom vad som behöver göras, när det kan utföras liksom hur för att ännu bättre göra rätt i rimlig tid och till rätt kostnad.
Mer resurser är en viktig komponent för att utföra mer underhåll. Alliansregeringen rekordsatsar i och med budgetpropositionen för 2013 och den kommande infrastrukturpropositionen på drift och underhåll av järnvägen. Ytterligare 20 miljarder kronor tillförs till drift och underhåll under kommande planperiod åren 2014-2025. Det innebär en ökning med 1,7 miljarder per år, och med det når vi upp i de nivåer som Trafikverket har sagt behövs för att säkerställa järnvägens kvalitet och kapacitet. Det är ett tydligt fokus på att vårda det vi har.
Hur kan underhållet bli mer effektivt, och hur säkrar vi att vi får ut mer infrastruktur för pengarna? Sammanslagningen av Banverket och Vägverket till Trafikverket 2010 har lett till en mer effektiv organisation. Konkurrensutsättningen av drift och underhåll har också bidragit till effektiviseringar, utan att tumma på säkerheten för dem som arbetar på spåren. Försiktigt räknat är kostnaden i dag 25 procent lägre än före konkurrensutsättningen.
Dagens organisation kan definitivt vidareutvecklas. Flera samarbeten pågår därför, med goda resultat. Exempelvis identifierar en branschgemensam grupp nu svårupptäckta fel
i anläggningen och förhindrar defekta strömavtagare från att riva ned kontaktledningar. Till detta kommer bland annat ett samarbete mellan Trafikverket och järnvägsoperatörerna i syfte att minska antalet hjulskador och rälsbrott. Även branschgemensamma veckoavstämningsmöten sker nu kontinuerligt på ledningsnivå.
Efter vintern 2010 har Trafikverket sett till att utöver grundbemanning ha möjlighet att med kort varsel kalla in flera hundra snöröjare runt om i landet. Värmesystemen i ett stort antal växlar har förbättrats, snöstaket har byggts på särskilt utsatta platser. Dessutom har ny utrustning testats för att smälta snön på strategiska bangårdar och träd har avverkats efter viktiga järnvägar så att de inte kan falla över kontaktledningarna. Detta har även inneburit att samordningen blivit bättre.
Skulle då inte underhållet bli bättre och tågresorna säkrare om underhållet återreglerades i statlig regi? Nej, det är heller inte framåtsyftande. För det första: Trafikverket är ytterst ansvarigt redan i dag och ska fortsatt vara det. För det andra vet vi att fler engagerade, kunniga entreprenörer i konkurrens utvecklar såväl teknik som service, vilket är effektivt.
Regeringen ser snarare det omvända problemet, särskilt i en tid när vi ökar anslagen mer än någonsin och i tid vill ha ut mer av underhåll på järnvägen.
Att göra en annan organisation än dagens, som går att vidareutveckla och förädla, är som att säga ja till miljarder av förtidsinlösta avtal och år av organisationsförändringar i stället för att jobba aktivt på spåren. Det vore direkt olämpligt.
För dem som nyttjar järnvägen borde det i stället vara av största vikt att pengarna verkligen tillfaller underhållet av järnvägen, allt annat innebär att vi tappar tid och tempo till en hög kostnad. Vi har varken tid eller råd att satsa på omorganisation, när det är underhållsarbetet som ska stå i fokus.
Decennier av eftersatt underhåll har satt sina spår. Därför krävs nu stora satsningar, som är effektiva, säkra och samordnade. Det är regeringens förhoppning att även de olika oppositionspartierna ser att den organisation som redovisas för riksdagen är det alternativ som bäst lämpar sig för järnvägens underhåll. Ännu finns stora förbättringsmöjligheter för svensk järnväg, och även när situationen blir kontinuerligt bättre fortsätter alliansregeringens satsningar.
Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister (M)