Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, Ulla Andersson, sade vid en pressträff att för Vänsterpartiet är sysselsättningen det överordnande ekonomiska målet.
"Vår värsta fiende är massarbetslösheten", sade hon, och tillade att regeringens neddragning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder får mycket allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser.
Bland förslagen finns en satsning på gröna jobb, inom solenergi, vindkraft och energiomställning. Bostadsbristen ska byggas bort med långsiktigt investeringsstöd för byggande av hyresrätter och upprustning, pengar till dessa ska även komma från ett avskaffat rot-avdrag. Satsningar på välfärden ska ge 53.000 fler anställda i vård, skola och omsorg.
En engångsskatt på 5 procent för storbankerna ska bekosta satsningar för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, samtidigt som bolagsskatten bör höjas till 28 procent. Inkomstskatten för de med höga inkomster, över 30.000 kronor per månad, ska höjas.
Det ska införas en gymnasiegaranti för alla upp till 25 år och generationsväxlingsprogram på arbetsmarknaden, och ett särskilt statsbidrag för att öka lärartätheten. På sikt ska det skapas drygt 60.000 fler utbildningsplatser.
Vänsterpartiet vill vidare avskaffa Fas 3 och ersätta det med subventionerade jobb med avtalsenlig lön. A-kassan och sjukförsäkringen ska stärkas, där taket i sjukförsäkringen ska höjas till 960 kronor och golvet till 410 kronor, och en indexering införas för att undvika urholkning.
Sjuklöneperioden för företag med upp till tio anställda ska slopas. Nedsättningen av socialavgifter för personer under 26 år bör tas bort. RUT-avdraget bör avskaffas.
I jämförelse med regeringens förslag så stärks det finansiella sparandet i offentlig sektor med cirka 3,5 miljarder kronor för 2013 och med 10 miljarder kronor för 2014. Det finansiella sparandet uppgår därmed i Vänsterpartiets förslag till -0,5 procent av BNP 2013 och +0,6 procent 2014. Statens budgetsaldo försvagas med cirka 1,5 miljarder kronor för 2013 men stärks med 4,4 miljarder kronor för 2014, jämfört med regeringens förslag.
Vänsterpartiet vill först trappa ned och efter ett år helt avveckla nuvarande ROT-avdrag. Subventionerna till byggsektorn hålls på samma nivå, men ändrar inriktning.
Vänsterpartiets bedömning är att reformutrymmet ligger på 19 miljarder kronor för nästa år. De totala skattehöjningarna uppgår till 54 miljarder kronor, i syfte att skapa fler jobb.
Ulla Andersson framhöll vikten av att upprätthålla inkomstbortfallsprincipen i a-kassan. Förutom de individuella skälen, till exempel att folk ska kunna bo kvar, så finns det två andra centrala skäl: Dels är a-kassan golvet för lönerna. Om golvet är för lågt sätter det press nedåt på lönerna, "vilket finansminister Anders Borg vet om". Dels är det viktigt att upprätthålla efterfrågan i ekonomin i tider av konjunkturnedgång.
Hon sade att de välkomnar ett avskaffande av räntesnurrorna, men anser inte att det finns pengar till att sänka bolagsskatten, utan de pengarna bör användas till att minska arbetslösheten i stället. En sänkt bolagsskatt är ingen effektiv åtgärd för fler jobb och den svenska nivån bedöms vara konkurrenskraftig som den är i dag, och det finns istället utrymme att höja den något.
Vad gäller jobbskatteavdraget vill Vänsterpartiet att det ska trappas av för dem med höga inkomster. På frågan om varför inte partiet vill avskaffa det helt sade hon att det har skett stora förändringar i skattesystemet och att det är svårt att utan egen tillgång till utredningsmöjligheter skapa "ett helt nytt skattesystem".
"För oss är det inte viktigt att beskatta människor för beskattningens egen skull, utan det är ett verktyg för att skapa fler jobb", sade hon.