I Hol utanför potatisstaden Alingsås har Hans Karlsson odlat sedan mitten av 1980-talet och det har aldrig sett så illa ut som i år.
"Normalt sett är vi så här års i slutfasen av skörden, men vi är kraftigt försenade", säger han.
Över hela Sverige är det i stort sett likadant.
I Norrbotten och Västerbotten är 5—10 procent av potatisen kvar i jorden, i Västernorrland och Jämtland 30 procent.
Men i resten av landet är hälften kvar, det är skördestopp och maskinerna står stilla sedan ett par veckor tillbaka.
"Jag vill inte tänka på vad som kommer att hända om det fortsätter att regna", säger Ingemar Nilsson på Hushållningssällskapet i Skaraborg.
"Det behövs minst ett par veckor för att det ska torka upp ordentligt."
Potatis i jord behöver andas men med för mycket vatten minskar syret och det blir kvävskador och den ruttnar.
Hans Karlsson tar upp de översta knölarna, som ser fina ut, men ju längre ner han gräver i den allt blötare jorden, desto sämre potatisar.
"När vi får in de här i lager kan det bli rötskador och hela partier kan haverera", säger han.
Med 17 hektars potatisodling är det stora ekonomiska värden som står på spel, då han vid en normal skörd tar upp 33-35 ton brutto per hektar. Hans ekologiska odling ger 18—20 ton per hektar.
"Visst är det ett allvarligt läge, men jag vill ändå inte tro att det är kört", säger han.
Lars Elofson, ordförande i branschorganisationen Svensk Potatis, påminner om allt tydligare önskemål om att potatisen ska vara fin och bra.
"Vi ställer högre och högre krav på kvalitet. Det ska vara rätt stärkelsehalt och bra skalkvalitet med en fin skalfinish."
"Därför är upptagningsförhållandena viktiga", säger han.
Potatisbonden Hans Karlsson avstår helt enkelt från att skörda på de mest översvämmade partierna av sina åkrar.
"Det är skönt att den här åkern inte ligger utanför köksfönstret, så jag slipper se eländet", säger han.