Foto: Hanna Wemmenhag, Scanpix
Vid ett nytt kronrally kan Riksbanken komma att sänka reporäntan drastiskt ända ner mot 0,5 procent nästa år. En tumultartad Grexit skulle kunna vara en utlösande faktor.
Att en grupp svenska direktörer, däribland Industrivärdens ordförande Sverker Martin-Löf och SCA:s vd Jan Johansson gjorde ett gemensamt ränteuppror i Di efter sommaren mot Riksbanken var inte en slump. En starkare krona slår direkt mot företagens konkurrenskraft och över sommaren hade kronan stärkts med cirka tio procent till den starkaste nivån sedan Riksbanken lät kronan flyta 1992. Dessutom gör en starkare krona att den importerade inflationen sjunker.
Merparten av kronförstärkningen under sommaren skedde efter Riksbankens julimöte. Men, trots kronrallyt nöjde sig Riksbanken med att sänka med 0,25 procentenheter i september. Skulle banken slaviskt ha följt sina egna tumregler skulle räntan istället ha kapats med mer än 100 punkter, konstaterar Martin Enlund som är analytiker på Handelsbanken.
I den senaste penningpolitiska rapporten som publicerades på torsdagen utlovades ännu en gång räntesänkningar om kronan stärks snabbare än väntat. I det alternativa scenariot räknar Riksbanken med en kronförstärkning på 4 procent. Hur mycket det skulle slå igenom på inflationen beror på om företag använder sig av terminskontrakt som krockkudde mot valutasvängningar. I det mest dramatiska exemplet landar reporäntan i mitten av 2013 på cirka 0,5 procent istället för dagens 1,25 procent och huvudscenariots 1,2 procent.
Nu ligger kronkursen ”nära sin långsiktiga nivå” enligt Riksbanken och Nordea spådde i en analys på fredagen en försvagad krona på grund av dyster makrostatistik. Samtidigt är en kronförstärkning inte osannolik - av helt andra orsaker. Utlösande faktorer hittar man i krisens Europa.
”En möjlig trigger är att skuldkrisen åter eskalerar när Spanien ansöker om hjälp”, säger Martin Enlund som spår att beskedet skulle utlösa en våg av vinsthemtagningar.
Mer dramatiska och långsiktiga effekter på kronan kan man vänta sig om Grekland lämnar eurozonen.
”Då finns det en risk att kapitalflödena ut ur skuldtyngda länder till länder som Tyskland och Sverige kommer igång igen”, säger Martin Enlund.
Skulle det kunna leda till att Riksbanken gör allvar av sitt alternativa kronscenario?
”Det är inte omöjligt. Många hoppas och tror att det finns någon slags skyddsnät på plats, men det kommer att bli någon slags stök. Det blir det ju alltid.”
Det saknas emellertid inte argument för att Riksbanken trots allt väljer att avstå drastiska räntesänkningar - även om kronan skulle stärkas.
”Riksbanken kan inte agera utifrån kortsiktigt fladder på valutamarknaden. Det är också svårt att för Riksbanken att veta varför kronan stärks”, säger Martin Enlund och betonar att det framförallt är en flykt från risk som skulle få Riksbanken att sänka räntan och mer fundamentala faktorer, som att svensk ekonomi har blivit mer konkurrenskraftig.
Fotnot: KIX, Konjunkturinstitutets kronindex, är ett index som mäter kronans relativa styrka i förhållande till Sveriges viktigaste handelspartners. Till skillnad från det så kallade TCW-indexet uppdateras vikterna årligen utifrån förändringar i handelsmönstren.