Magdalena Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för S.
Foto: Jack Mikrut
Finansministerkandidaten Magdalena Andersson (S) stänger dörren till sänkta ränteavdrag, men gläntar samtidigt försiktigt på dörren för att se över bolånetaket. Utdelningar och bonusar i banksektorn får henne emellertid att se rött.
”Jag kan inte kommentera själva beslutet, men jag kan konstatera att även Riksbanken, i likhet med KI, har en mer pessimistisk syn på ekonomin. Det är naturligtvis oroande. Inte minst mot bakgrund av att regeringen hade en ganska optimistisk prognos i sin budget. Redan då kritiserades den för att vara optimistisk. Nu framstår den som allt mer överoptimistisk. Risken finns att regeringen spenderar pengar som inte finns i verkligheten”, säger Magdalena Andersson till di.se och fortsätter:
”Vi har dock ett efterfråge- och stimulanspaket i vår budget som skulle komma väl till pass i det här läget och vi har angett ett lägre reformutrymme än regeringen.”
Riksbanken har vid flera tillfällen pekat på de stora hushållslånen som en faktor som håller tillbaka räntesänkningar. Siffror som presenterades tidigare på torsdagen visar att ökningstakten minskat till 4,5 procent i september.
Magdalena Andersson ser att bolånetaket verkar haft effekt, men medger att det kan ha slagit hårt mot byggföretag utanför Stockholmsregionen. Trots det bör taket tills vidare ligga fast i Magdalena Anderssons värld.
”Vi har inte haft några förslag om att förändra bolånetaket, men det är viktigt att följa vad som händer på bostadsmarknaden. Ett alternativ till bolånetaket är i så fall amortering. Skuldsättningen är oroande. Men vi har inga konkreta förslag i dagsläget.”
Folkpartiets Carl B Hamilton föreslår att man minskar på ränteavdraget. Vad tycker du om det?
”Det är inget förslag som vi har.”
Varför inte?
”Det har inte varit en aktuell fråga. Många barnfamiljer har tagit radhuslån utifrån de ränteavdrag som finns. Man kan inte ändra villkoren hur som helst”, säger Magdalena Andersso .
Färska kvartalsrapporter visar att de fyra storbankerna har ökat sina räntenetton under det senaste året. Från Nordeas 4 procent till Swedbanks 9 procent. Vad drar du för slutsatser av det?
”Banker som går dåligt är generellt sett mer oroande än banker som går bra och det är viktigt med välkapitaliserade banker, men jag ser ogärna att de här vinsterna går till stora utdelningar till aktieägare och till bonusar till chefer utan att det går till att kapitalisera bankerna och minska marginalerna till kunderna.”
Är det rent av så att bankerna har utrymme att sänka räntan utan Riksbankens inblandning?
”Det vill jag inte bedöma, men gör man stora vinster kanske man kan minska marginalerna.”