Trots detta lyser näringslivets branschorganisationer med sin frånvaro i debatten om social hållbarhet.
Ett ledarskap från näringslivets branschorganisationer är en av de nycklar vi behöver för att öka insatserna för en socialt hållbar utveckling, rusta företag för framtida utmaningar och för att skapa den framtid vi vill ha.
I takt med att jordens befolkning och välståndet ökar, kommer konkurrensen om råvaror att hårdna. Världen räcker inte till. Frågan är inte längre om vi behöver tänka hållbart utan hur. Det är hållbarhetsanalysen som avgör om ditt företag kommer att överleva, inte bara i dag eller över nästa produktlansering, utan om företaget och dess verksamhet kommer att finnas kvar när barnen vuxit upp.
Det är ingen slump att ledande företag inom choklad och kaffeindustrin har fattat långsiktiga beslut om att hållbarhetscertifiera sina produkter. Företag initierar program som motverkar barnarbete och gör investeringar i lokalsamhällen. Den framtida råvaruproduktionen är tätt sammanlänkad med arbets- och levnadsförhållandena för odlarna i utvecklingsländerna. Utan mat på bordet, utan tillgång till rent vatten och utan möjlighet att skicka barnen till skolan minskar möjligheterna dramatiskt för en kakaoodlare i Ghana eller en kaffeodlare i Peru att kunna hantera klimatförändringar och effektivisera sitt jordbruk.
Fattigdom tar sig oftast uttryck i materiella brister. Alla fattigdomsuttryck har dock en gemensam nämnare – de berövar människor handlingsfrihet och makt att styra över sina egna liv. Därför är det där – i arbetet med empowerment, eller egenmakt som det heter på svenska – kärnan i arbetet med att bekämpa fattigdom finns.
Egenmakt är viktigt även för svenska företag. Att stärka anställdas handlingskraft skapar innovativa och växande företag. Att låta egenmakt genomsyra synen på hållbara leverantörskedjor är ett naturligt nästa steg.
Produktmärkningen Fairtrade arbetar strategiskt med ökad egenmakt i producentledet. Med märkningen som verktyg kan konsumenter och företag bidra till att odlare och anställda i utvecklingsländer kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.
Som representanter för de svenska organisationer som står bakom produktmärkningen Fairtrade, saknar vi de stora näringslivsorganisationerna i debatten om social hållbarhet. I Sverige har vi goda erfarenheter av samarbeten mellan civilsamhället och näringslivet i samhällsutvecklande frågor. Nu efterlyser vi näringslivets intresseorganisationer också i arbetet för en socialt hållbar utveckling.
Helena Markstedt, generalsekreterare Fairtrade Sverige
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Catharina Andersson, ordförande Coop Medlem Norrort
Annika Laurén, vd Ekobanken, Ida Hennerdal, ordförande Equmenia
Bertil Högberg, ordförande Organisationen Fair Trade Återförsäljarna
Åsa Norrman-Grenninger, kanslichef Farmaciförbundet
Per-Olof Sjöö, ordförande GS-facket
Susanna Gideonsson, vice ordförande Handelsanställdas förbund
Annelie Nordström, ordförande Kommunal
Susanne Lindberg-Elmgren, CSR-policy ansvarig LO
Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet
Cecilia Näsman, vd Oikocredit
Jonas Felixon, lärare Påhlmans Gymnasium
Peter Weiderud, ordförande Socialdemokrater för tro och solidaritet
Curt Persson, ordförande PRO, Pensionärernas Riksorganisation
Gunilla Hallonsten, policychef internationellt arbete, Svenska kyrkan
Johan Berkman, ordförande Svenska Kyrkans Unga
Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd
Fredrik Lundh Sammeli, ordförande Unga Örnar
Annika Strandhäll, ordförande Vision