På onsdagen indikerade prissättningen på terminsmarknaden en sannolikhet på ungefär 70 procent för en räntesänkning till 1,00 procent i nästa vecka. Sannolikheten har stegvis ökat i takt med att tecknen på svagare konjunktur har blivit fler.
Den enkät som SEB inför varje räntemöte gör med de största aktörerna på räntemarknaden tyder dock på att det knappast är storspelarna som drivit terminspriserna. Hela 76 procent tror på oförändrad ränta, medan 24 procent tror på en sänkning med 25 punkter (hundradels procentenheter) till 1,00 procent. Men enkätdeltagarna är inte säkra på sin sak.
”Det kommande beslutet ses som klart mer osäkert än det förra med 52 procent som betraktar det som mer eller mycket mer osäkert än vanligt”, skriver SEB.
Frågan är om de varit lika osäkra om de hunnit läsa den debattartikel Stefan Ingves skrev på Svenska Dagbladets debattsida på torsdagen. Riksbankschefen argumenterar starkt för att centralbanken inte bara kan ta hänsyn till inflationen utan också måste tänka på de risker som hög skuldsättning kan föra med sig.
”I Spanien, Irland och USA brottas man fortfarande med sådana konsekvenser. Jag tycker att vi ska göra vad vi kan för att den svenska ekonomin inte ska hamna där. Ytterligare stimulanser måste därför vägas mot ökade risker”, skriver Stefan Ingves.
Riksbankschefen anser förvisso att reporäntan inte är det bästa ”verktyget för att hantera svenskarnas skuldsättning”, men att centralbanken får använda de medel som står till buds och ger politiker och myndigheter en känga.
”Ju mindre som görs på annat håll för att minska riskerna med hög skuldsättning desto mer faller på penningpolitiken”, skriver Stefan Ingves.
”Om Riksbanken inte tar hänsyn till skuldsättningen hos hushåll och företag kan dessa konsekvenser bli mycket allvarliga. Vi bör därför hålla räntan på en nivå som gör att vi kan nå inflationsmålet och stabilisera sysselsättningen i ett långsiktigt perspektiv och med hänsyn till riskerna för finansiella obalanser.”
Enligt Tomas Lundberg, presschef på Riksbanken, ska debattartikeln inte tolkas som en penningpolitisk signal.
”Det han säger i artikeln har han sagt tidigare i exempelvis protokollen från räntemötena”, säger han.
Räntemarknaden gör en annan tolkning. Kronan hade strax före klockan tio stärkt med 6 öre mot euron och med 4 öre mot dollarn. Samtidigt steg räntorna ordentligt under stor omsättning. Tvåårsräntan var upp 7 punkter till 0,81 procent. Och att döma av prissättningen var sannolikheten för en sänkning nästa vecka efter en dryg timmas handel nere i 10 procent.