Detta är en osäkerhet som enligt Josefsson smittat av sig på många kunder, vilket i sin tur skrämmer bort investerare att placera pengar i svenska tillgångar.
"Ja, framförallt utländska investerare skräms bort", säger han och tillägger att många helt enkelt inte vågar investera på grund av brist på kommunikation från Riksbankens sida.
"Riksbanken har blivit en risk och den risken vågar man inte ta."
Också Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, anser att Riksbanken har blivit mer svårläst och att osäkerheten, särskilt inför räntebeskeden, ökat. Det är enligt Bergqvist numera nästan 50-50 om banken kommer att ändra räntan eller inte.
"Jag upplever att det var lite enklare förr. Även om man inte hade tagit det officiella beslutet så försökte man förmedla majoritetens syn. Nu vill man inte föregripa beslutet. Det blir en extra risk", säger han.
Bergqvist säger att den risken kan ge avtryck på marknaden i form av en ökad volatilitet på korta räntor och kanske även en högre riskpremie.
"Det är möjligt att kortsiktiga aktörer kan få svårt att läsa Riksbanken. Det finns ett antal aktörer som det här kan spela en ganska stor roll för", säger han men tillägger att han inte tror att trovärdigheten på längre sikt påverkas.
Men det är inte bara i talen som kommunikationen brister. Ola Pettersson, chefsekonom på LO, anser att inte heller protokollen är tillräckligt tydliga vilket gör att det blir svårt att förstå hur enskilda ledamöter resonerar.
"En del av resonemangen i protokollet håller för låg nivå. Det är inte tillräckligt bra argumenterat för att komma fram till den ståndpunkt man har", säger och tillägger att det gör att LO har svårt att förutsäga hur banken kommer att agera, något som i sin tur kan innebära problem för LO:s eget agerande.
"Vi behöver förstå hur penningpolitiken fungerar för att vi ska kunna agera rationellt i lönebildningssammanhang".
Pettersson anser därför det finns ett konkret och tydligt sätt för Riksbanken att förbättra sin kommunikation:
"De behöver bli mer explicita i sina protokoll".
På Riksbanken håller man inte med om att kommunikationen försämrats och presschef Tomas Lundberg anser inte att direktionsledamöterna har signalerat för lite.
"Vi signalerar inte alls. Ledamöterna håller tal, de kan kommentera statistik, men man ger inga signaler om hur man tänker rösta nästa gång. Man fattar beslut på mötet", säger han.
När Riksbankschefen Stefan Ingves tillträdde i januari 2006 inledde han mycket snart en översyn av den rådande kommunikationspolicyn. Enligt Ingves skulle beslutet om räntan fattas på det penningpolitiska mötet och ledamöterna skulle inte föregå räntebeslutet. Det var viktigt inte minst ur ett myndighetsperspektiv. Däremot var ledamöterna fria att uttrycka sina åsikter i olika ekonomiska spörsmål.
I den nya policyn, vars slutliga form spikades i maj 2008, tog man därför bort traditionen med ett tal av någon av ledamöterna strax före nästa räntemöte där majoritetens syn på der ekonomiska läget kommunicerades.
Frågan är om det ändå inte förekommit att direktionsledamöter har föregripit kommande räntebeslut, senast i mitten av september när vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak sade att det mest troliga är att "vi avvaktar" i oktober, men enligt Lundberg har kommunikationspolicyn fungerat som det var tänkt och reglerna för ledamöterna har respekterats.
"Jag tycker att ledamöterna har hållit sig till det".
Men även om Riksbanken anser att kommunikationen fungerat enligt plan så är marknaden inte nöjd. Vilka förändringar i kommunikationen vill man då ha? Gemensamt för de som Reuters talat med är att man vill ha någon typ av vägledning inför räntemötena om varthän det barkar.
Roger Josefsson ser gärna att Riksbanken rör sig åt det amerikanska hållet, där centralbankens ledamöter är väldigt öppna och direkta i sina uttalanden, även med vad de anser om ränteläget.
"Jag tycker att direktionsledamöterna borde vara helt fria att uttala sig", säger han.
Robert Bergqvist anser att en viss del av osäkerheten på marknaden kunde undvikas om Riksbanken beslutade sig för efter vilka tal som ledamöterna kommer att vara tillgängliga för media eller inte, oavsett om det är ett 'publicerat' tal, som Riksbanken anser kan innehålla marknadsnyheter, eller ett 'opublicerat' tal som på papperet inte ska innehålla något nytt.
"Jag tror att det vore önskvärt, då kunde marknaden hålla en viss beredskap. Det ligger i marknadens intresse. Man måste bestämma sig om man är tillgänglig för massmedia", säger han.
Men, mediabevakning eller inte, Bergqvist anser ändå att osäkerheten kring räntebesluten är för stor. Även om han säger sig ha full respekt för Stefan Ingves åsikt att man inte kan föregripa beslutet, så borde Riksbanken kunna ge någon typ av ledtrådar, inte minst då banken vet på ett ungefär var det kommer att landa.
"När man har en konsensusuppfattning vore det bra om kunde ge en viss 'guidance' på det sätt man gjorde förr. Man kanske inte behöver säga med 100 procents sannolikhet, men kanske med 75 procent".
Riksbanken valde vid sitt senaste penningpolitiska möte i början av september att sänka reporänta med 25 punkter till 1,25 procent, ett beslut som kom som en total överraskning på marknaden där 14 av 15 analytiker i Reuters enkät räknat med en oförändrad ränta.
Nästa penningpolitiska möte är den 24 oktober och ett räntebesked väntas som vanligt dagen efter. Enligt Reuters senaste enkät räknar 12 av 15 tillfrågade analytiker med en minst en sänkning till i år. Av dessa tror endast 4 på en ny sänkning i oktober medan resterande 87 tror att Riksbanken väntar till december.
På torsdagen togs marknadsaktörerna på sängen av en debattartikel i Svenska Dagbladet, skriven av Stefan Ingves. Riksbankschefen argumenterar för att penningpolitiken inte bara kan ta hänsyn till inflationen utan att också skuldsättning och finansiell stabilitet måste vägas in.
Debattartikeln fick kronan att stärkas och räntorna att stiga eftersom den tolkades som att sannolikheten för en räntesänkning nästa vecka minskat kraftigt.