Foto: Claes-Göran Flinck
Norges höjning av tullarna på vissa jordbruksvaror är mycket allvarlig. Tullen på hårdost höjs till otroliga 277 procent. Samtidigt förstörs färsk fisk i Sverige och resten av EU, parallellt med att fiskeflottorna subventioneras. Den snedvridna världshandeln för livsmedel måste rättas till, skriver handelsminister Ewa Björling.
Världen behöver öppnare och mer förutsägbara marknader. Den svenska regeringen står för en tydlig frihandelsröst i internationella sammanhang, men vi kan inte vinna kampen mot protektionisterna själva. Vi behöver andra länders stöd, inte minst från övriga Europa.
Därför är Norges chockhöjning av tullarna på vissa jordbruksvaror mycket allvarlig. Tullen på hårdost höjs till otroliga 277 procent, vilket förmodligen innebär spiken i kistan för möjligheterna att exportera svensk ost till Norge. Förutom att det skickar en felaktig signal beräknas Norges skadliga handelspolitik kosta Sverige uppemot 700 mejerirelaterade jobb. Det är inget vi kan eller bör tolerera.
Vid det handelsmöte som nyligen ägde rum i Bryssel lyckades Sverige tillsammans med Danmark vinna stöd för sin kritik mot de norska tullarna, vilket var positivt. Samtidigt menar jag att världens stora länder, inte minst EU och USA, själva bär ett tungt ansvar när det gäller den snedvridna världsmarknaden på livsmedel.
Ett färskt exempel är hur EU nyligen avslöjades köpa upp och förstöra färsk fisk. Under 2009 förstördes omkring 34 ton färsk fisk bara i Sverige. Detta sker samtidigt som EU fortsätter att subventionera sina medlemsländers fiskeflottor för att billigare kunna skrapa världshaven rena på fisk. Det var bland annat mot denna bakgrund som Sverige som första land lyfte kravet på att avskaffa de skadliga fiskesubventionerna vid Världshandelsorganisationens, WTO, senaste årsmöte i Genève.
Nya prognoser visar att de globala matpriserna kan sätta nytt rekord redan under 2013. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations index klättrar världspriserna på livsmedel mot den nivå som 2008 utöste kravaller och allvarlig social oro i många fattiga länder.
Om matpriserna fortsätter att stiga riskerar fattigdomen att öka drastiskt. I Bangladesh och Indien går omkring 60 procent av hushållens inkomster till mat.
En viktig bidragande orsak till den hastiga prisstegringen och de senaste årens kraftiga prissvängningar är en dåligt fungerande världsmarknad för jordbruksprodukter. Vi lever i en värld där rika industriländer under lång tid har stött och skyddat sina egna jordbruk på bekostnad av investeringar i jordbruket globalt. På tio år har världens matpriser ökat med
i snitt 150 procent.
Behovet av mer global frihandel, inte bara med Norge, förstärks också av att protektionismen vinner mark. WTO uppger att hela 182 nya handelshinder har införts sedan slutet av 2011.
Regeringen vill se sänkta handelshinder på jordbruksvaror eftersom det skulle förbättra för konsumenter i fattiga länder men också för svenska hushåll. En sänkning av matpriserna med ett par procent kan innebära omkring 1 000 kronor mer över i plånboken för en typisk svensk barnfamilj.
Världsekonomin brottas alltjämt med konsekvenserna av den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Alla länder måste verka för mer frihandel eftersom det ger oss en möjlighet att främja ekonomisk tillväxt och jobb utan att behöva höja skatterna eller låta sedelpressarna gå varma. Mer frihandel, med Norge och med andra länder, är en fråga som regeringen kommer att driva aktivt framöver.
Ewa Björling, handelsminister (M)