Hos Avanza har kunderna nu en historiskt hög andel kontanter på sina konton. Av ett totalt sparkapital på drygt 82 miljarder kronor låg andelen kontanter i tredje kvartalet på 18 procent. Det är visserligen lägre än under krisåret 2008, då siffran var uppe på 23 procent, men betydligt högre än åren 2005-2006 och under optimismen som rådde 2010 och våren 2011 då andelen var 12-14 procent.
Spararna är passiva, konstaterar Avanzas sparekonom Claes Hemberg.
”I augusti i fjol när börsen föll hårt ökade andelen kontanter kraftigt. Och sedan dess ligger det mycket pengar på kontona. Det är pengar som man vill investera, men man har inte kommit till skott. Man ser ingen riktig riktning på börsen”, säger han.
Räntan på Avanzas och Nordnets depåer ligger på under en procent.
Vore det inte klokare om småspararna hade pengarna på ett sparkonto?
”Ja, absolut. Och det är något vi pratar med spararna om. Det enklaste man kan välja är ett sparkonto med lite bättre ränta”, säger Claes Hemberg.
”Det är ett märkligt beteende. Det är som att man har tröttnat på allt vad pengar heter”, fortsätter han.
På Nordnet har andelen kontanter av totalt sparkapital legat på omkring 15 procent under det senaste året. Andelen kontanter borde ha gått ner under året om det inte var för att spararna var så passiva, menar Sverigechefen Jan Dinkelspiel.
”Det intressanta är att börsuppgången under den här perioden har varit 15 procent, så på innehavet som inte ligger i cash syns en väsentlig värdeökning. Trots det är andelen kontanter stabilt, vilket innebär att kunderna stoppar in mer och mer likvider”, säger han.
Spararna har blivit rädda för risken i aktier, konstaterar han, trots att det går att köpa ”kvalitetsbolag som direktavkastar 5 procent”.
”Att bevara kapitalet har blivit viktigare än att få kapitalet att växa. Man tycker att det är intressantare att få 1-1,5 procent avkastning på ett sparkapital som inte kan gå ner än att få 5 procent på något som kan gå ner. Det är den stora trenden”, säger Jan Dinkelspiel.
Även på de svenska hushållens sparkonton och lönekonton ligger mycket pengar.
De svenska hushållens banktillgångar, där både lönekonton och sparkonton ingår, har ökat med 55 miljarder kronor sedan årsskiftet till 1.204 miljarder kronor i augusti. Det visar statistik från SCB.
Det var framför allt under andra kvartalet det kom in mycket pengar på kontona, vilket delvis förklaras av aktieutdelningar och skatteåterbäring.
”Sedan brukar hushållen oftast placera de pengarna på något sätt, men nu ser vi att de väljer att ligga kvar med pengarna på kontot. Inga stora uttag har gjorts varken i juli eller i augusti”, säger Nicolai Nystrand, statistiker på SCB.