Socialdemokraternas utfasning av jobbskatteavdraget startar vid en inkomst på 60.000 kronor i månaden. Vid en månadsinkomst på 114.200 kronor är det helt borta. Partiet räknar med att få in 1,3 miljarder på reformen. Pengarna ska användas till att sänka skatten för pensionärer.
”Vi tycker att det är rimligt givet att det är en grupp som har fått väldigt stora skattesänkningar under de senaste åren och det är en grupp som jobbskatteavdrag inte träffar i andra länder”, säger Fredrik Olovsson som är partiets gruppledare i riksdagens finansutskott.
Hur ser ni på risken att fler människor väljer bort arbete - att exempelvis överläkaren avstår extra helgarbete?
”Jag tror att risken är ganska liten för att det ska få några större konsekvenser för arbetsutbudet i de här inkomstskikten.”
1,3 miljarder är förhållandevis lite pengar i de här sammanhangen. Är det värt den risken?
”Det är det. Vi tycker att det är viktigt att vi finansierar vår budget. Vill man sänka skatten till pensionärer och finansiera det, så är det här ett bra sätt.”
Sverige har en av de högsta marginalskatterna i OECD, men Fredrik Olovsson är övertygad om att fler länder väljer att göra det som S nu föreslår – höja skatterna för de som tjänar mest.
”Jag tror att väldigt många länder står inför att marginalskatterna är på väg upp. Jag tror det är ganska få som är beredda att byta samhällsystem med ekonomier i södra Europa där man inte har finansierat sig ansvarsfullt”, säger han.
Var går er gräns för hur hög marginalskatten kan vara?
”Någon sådan gräns finns väl, men jag har inte satt upp någon teoretisk gräns. Det får man naturligtvis fundera på från fall till fall”, säger han.
Vänsterpartiets förslag att fasa ut jobbskatteavdraget på inkomster mellan 30.000 och 50.000 kronor ger en marginalskattehöjning med 9,1 procentenheter. Den modellen tror inte Fredrik Olovsson på.
”Det får sannolikt effekter. Höga marginaleffekter långt ner i skatteskalan tror vi inte är bra. Det har vi velat undvika.”